RÅ 2002 ref76.
Hänvisas från p. 45 (s. 372)
1.Skattetilläggsfrågan visar med all önskvärd tydlighet hur en dom från Europadomstolen, som inledningsvis kan te sig ganska okomplicerad, kan få långtgående följder för en nationell rättsordning. Det gäller särskilt i de frågor i vilka ett administrativt förfarande tangerar ett straffrättsligt.s. 370
2.Redan före Europadomstolens fällande domar mot Sverige stod det dock klart att förfarandet vid påförandet av skattetillägg var tveksamt ur rättssäkerhetssynpunkt i allmänhet och ur konventionssynpunkt i synnerhet.Farhågorna ledde dock egentligen inte till några snabbas. 370
3.Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp... 3 71s. 71
4.åtgärder från lagstiftarens sida vilket i sin tur medförde att svensks. 71
5.rättstillämpning kom att stå något handfallen när domarna mot Sveriges. 71
6.angående förfarandet vid påförande av skattetillägg från Europa-s. 71
7.domstolen väl meddelats. Regeringen reagerade på allvar först när kritiks. 71
8.riktats mot skattetilläggssystemet av Europadomstolen och då inte särskilts. 71
9.kraftfullt. s. 71
10.Resonemanget i Europadomstolens domar var dock delvis ofull-s. 71
11.ständigt. Europadomstolens domar innehöll likafullt omfattande domskäls. 71
12.som på flera punkter kritiserade det svenska systemet även om det till allas. 71
13.delar inte framgick av domslutet. Därmed överlämnade Europadomstolens. 71
14.tills vidare ett relativt stort utrymme för svensk rättstillämpning att självas. 71
15.anpassa det svenska systemet efter Europakonventionens krav. Dom-s. 71
16.stolen nöjde sig för tillfället med att, så att säga, staka ut vägen. I rätt-s. 71
17.visans namn bör det dock noteras att det är tänkbart att Europadomstolens. 71
18.tagit hänsyn till att Sverige hade tvingats till snabba och myckets. 71
19.omfattande förändringar i skattelagstiftningen om domstolen fullföljt sitts. 71
20.resonemang. Genom att undvika att fullfölja resonemanget kan Europa-s. 71
21.domstolen medvetet ha givit Sverige ett de facto uppskov med att anpassas. 71
22.svensk rätt till Europakonventionens krav. Skattetilläggen utgör ens. 71
23.mycket stor inkomstkälla för den svenska staten och Europadomstolen ärs. 71
24.inte okänslig för medlemsstaternas behov. Europadomstolen har intes. 71
25.desto mindre i skattetilläggsfallen, oaktat eventuella hänsyn gentemot dens. 71
26.svenska staten, givit klara signaler om vad den anser om skatte-s. 71
27.tilläggsförfarandet. Signaler som domstolarna och myndigheterna kans. 71
28.sägas ha uppfattat men som mestadels gått lagstiftaren förbi. Det hars. 71
29.inneburit att rättsläget blivit oklart, vilket är olyckligt såväl för en effektivs. 71
30.skatteindrivning som för de skattskyldigas rättssäkerhet.s. 71
31.I det följande beskrivs den uppkomna situationen med hjälp av någras. 71
32.av de domar och den förändrade myndighetspraxis som blivit följden avs. 71
33.Europadomstolens domar. Exemplen visar på en del av de svårigheters. 71
34.som svenska domstolar och myndigheter ställts inför till följd av delss. 71
35.lagstiftarens tröghet, dels Europadomstolens ovilja att slutföra sitts. 71
36.resonemang.s. 71
37.I ett fall hade ett mål angående skattetillägg blivit liggande i nästans. 71
38.fyra och ett halvt år i länsrätten. Den totala handläggningstiden var nios. 71
39.och ett halvt år. Med tanke på att processen har tagit för lång tid eftergavs. 71
40.kammarrätten skattetillägget. Bakgrunden i fallet var att skatte-s. 71
41.myndigheten i slutet av januari 1993 beslutade att skattetillägg skulles. 71
42.betalas på grund av ett felaktigt redovisat värde på en andel i 372 Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp ... handelsbolag. Länsrätten ansåg i december 1999 att skattetillägget skulle efterges. I mitten av mars 2002 var målet klart för avgörande i överrätt.s. 71
43.Kammarrätten lyfte fram att drygt nio och ett halvt år förflutit från det ursprungliga beslutet. Tillägget påfördes på grund av en felaktig uppgift för inkomståret 1991. Den långa handläggningstiden hade delvis berott på en omfattande skriftväxling i domstolarna, men den främsta orsaken till den långa tidsutdräkten var att målet blivit liggande i länsrätten utan åtgärd under nästan fyra och ett halvt år. Med beaktande av Europadomstolens domarsamt Regeringsrättens uttalande om eftergiftsgrunden "uppenbart oskäligt", i de fall tillägget har undanröjts i en lägre instans, fann kammarrätten att det fanns skäl att efterge skattetillägget. s. 372
44.Avgörandet är jämförbart med flera avgöranden från allmänna domstolar som meddelats i brottmål angående frågan om rättegång inom skälig tid. De allmänna domstolarna har i dessa fall meddelat påföljdseftergift eller mildrat påföljden på grund av alltför lång och därmed konventionsstridig handläggningstid.När kravet på rättegång inom skälig tid enligt Europakonventionens artikel 6 ( 1) åsidosatts har den skattskyldige/misstänkte i praktiken utsatts för en påföljd, om hans situation väsentligt påverkats av förfarandet mot honom. Det innebär i sin tur att en kränkning av oskyldighetspresumtionen skett eftersom straff påförts utan föregående rättegång, eller i vart fall utan att ett slutligt avgörande meddelats.s. 372
45.Även Regeringsrätten har utvecklat sin praxis med anledning av Europakonventionen och de fällande skattetilläggsmålen mot Sverige från Europadomstolen. Den har till exempel funnit att ett bolag som påförts skatte-och avgiftstillägg har rätt till en domstolsprövning. Bolaget ska därmed, trots att det är upplöst till följd av påförandet, tillerkännas rättskapacitet och därmed partshabilitet i samtliga överklagade skattemål.s. 372
46.Att frågan om skattetilläggens förenlighet med Europakonventionen är komplicerad och av betydelse för rättstillämpningen, har konstaterats även av kammarrätten. Bland annat därför fick ett bolag fick trots att det var tappande part, ersättning för sina ombudskostnader i länsrätten. I fallet förlorade bolaget ett mål i länsrätten angående undanröjande av skattetillägg. Bolaget hade bland annat ifrågasatt det skattetilläggets förenlighet med artikel 6 i Europakonventionen. Kammarrätten hänvisades. 372
47.Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp... 3 73s. 73
48.i skälen till ett avgörande från Regeringsrättendär frågan prövats. Bådes. 73
49.länsrätten och kammarrätten ansåg att bolaget var berättigat till er-s. 73
50.sättning. s. 73
51.Inte bara domstolarna har anpassat praxis efter Europadomstolenss. 73
52.domar. Riksskatteverket har till exempel rekommenderat skattemyndig-s. 73
53.heten att medge anstånd till dess att skattetilläggsmål prövats av läns-s. 73
54.rätten. Rekommendationen är en följd av Regeringsrättens dom angåendes. 73
55.Europakonventionen och skattetillägget.I Riksskatteverkets skrivelses. 73
56.om anstånd och skattetillägg tolkar Riksskatteverket Regeringsrättenss. 73
57.dom och drar slutsatsen, att om en anståndsbegäran avslås skall skatte-s. 73
58.tilläggsbeloppet inte överlämnas till kronofogdemyndigheten för indriv-s. 73
59.ning om anståndsbeslutet överklagats eller besvärstiden inte gått ut, oms. 73
60.det inte är uteslutet att irreparabel skada uppkommer. Huvudregeln ärs. 73
61.annars att skattemyndigheten har en skyldighet att överlämna ett skatte-s. 73
62.belopp till kronofogdemyndigheten.s. 73
63.I skrivelsen rekommenderar dessutom Riksskatteverket skattemyndig-s. 73
64.heten att medge anstånd till dess att skattetilläggsmålet prövats av läns-s. 73
65.rätten, i stället för att avvakta med att överlämna skattetilläggsbeloppets. 73
66.till kronofogdemyndigheten. Skulle ärendet vilandeförklaras istället förs. 73
67.att anstånd ges, skulle det innebära bevakningsåtgärder och ytterligares. 73
68.kostnader för den skatteskyldige. Anstånd bör medges i de fall dens. 73
69.skattskyldige gör gällande att en irreparabel skada uppkommer oms. 73
70.skattetilläggsbeloppet överlämnas till kronofogdemyndigheten. Skatte-s. 73
71.myndigheten bör vägra anstånd i dessa fall endast om det är uteslutet atts. 73
72.en sådan skada uppkommer.s. 73
73.Det gäller även om den skattskyldige endast begär omprövning, dets. 73
74.vill säga anstånd bör medges med skattetillägget i avvaktan på att skatte-s. 73
75.myndigheten har omprövat skattetilläggsärendet. Riksskatteverket menars. 73
76.även att det regelmässig bör anses föreligga särskilda skäl att inte krävas. 73
77.säkerhet för skattetilläggsbeloppet, eftersom själva grunden för anståndets. 73
78.är att irreparabel skada annars skulle kunna uppkomma. Syftet meds. 73
79.rekommendationen skulle därigenom gå förlorat.s. 73
80.Riksskatteverket visar genom sin skrivelse förståelse för de intressens. 73
81.som står på spel och försöker minimera kostnaderna för den skattskyldiges. 73
82.innan skattetilläggets riktighet kunnat konstateras av domstol. Myndig-s. 73
83.heten ligger därmed före lagstiftaren och i paritet med domstolarna. 374 Särskilt om skattetilläggens förenlighet med oskyldighetsp ...s. 73
84.Ovanstående exempel visar att rättsläget fortfarande är oklart men att en ny praxis håller på att ta form. I sammanhanget är det noterbart att domstolar och myndigheter fyller den regleringslucka som lagstiftaren lämnat och som påtalats av Europadomstolen.s. 374