1.För att en i MskL avsedd miljöskada skall föreligga krävs enligt 1 § 1 mom. att störningen ger upphov till skada »i omgivningen»; omgivningsrekvisitet. I den finskspråkiga lagtexten till MskL talas om skada »i miljön» (»vahinko, joka on ympäristössä aiheutunut»), men enligt t.ex. Hollo & Vihervuori leder denna diskrepans inte till någon skillnad i sak.376 Författarna antar vidare att ett krav på att skadan bör visa sig »i miljön» är gemensamt för både MskL ochs. 33
2.373 Se ovan vid not 358.s. 33
3.374 Jfr även Wetterstein i bl.a. DL 1993 s. 310 f. och SvJT 1993 s. 738.s. 33
4.375 Jfr t.ex. Ot prp nr 33 (1988-89) s. 104. Se även från litteraturen t.ex. Nygaard, Scan. Stud. 1999 s. 184.s. 33
5.376 Hollo & Vihervuori s. 42 f. Nämnas kan att det också i Reg.prop. 1992:165 s. 21 talas om skada i miljön och inte om skada i omgivningen. 188 SvMskL.377 1 SvMskL och numera MB 32 kap. 1 § 1 st. förutsätts dock att verksamheten bör ha orsakat skada »i sin omgivning». Syftet med omgivningsrekvisitet enligt både MskL och MB 32 kap. sägs i förarbetena vara, att utesluta tillämpningen av lagarna vid skador i den s.k. inre miljön.378 Detta anses även i norsk rätt följa av att där ForL 6 § förutsätter »miljopåvirkning».379 Jfr kravet på skada »durch eine Umwelteinwirkung» enligt UmweltHG 1 §.380 Också tolkningen av DaMskL följer samma linje.381 Den närmare gränsdragningen mellan omgivningen — den »yttre miljön» — och den inre miljön är emellertid inte helt oproblematisk. Man kan här peka på tolkningsdivergenser. I propositionen till MskL har omgivningsrekvisitet endast motiverats i för hållande till störningar enligt 1 § 1 mom. 2 punkten. Här anförs att eftersom »en störning ... skall visa sig i miljön gäller 2 punkten inte buller, lukt eller annan motsvarande störning som uppträder inom samma byggnad, t.ex. mellan lägenheterna i ett bostadshus, eller som i en inrättning som orsakar störningar drabbar inrättningens egna arbetstagare eller besökare».382 Enligt denna tolkning skulle GranneL (numera RevGranneL) 17 § fortfarande tilläm pas i fråga om sådana störningar som uppkommer mellan grannar inom en och samma byggnad.383s. 33
6.Rättspraxis om tillämpningen av GranneL 17 § på besvär inom en ochs. 34
7.samma byggnad är tämligen riklig. Som exempel kan nämnas advokat 377 Hollo & Vihervuori s. 43. 378 Se för finsk rätts del t.ex. Reg.prop. 1992:165 s. 21 och för svensk rätts del t.ex. Prop. 1985/86:83 s. 38 f. I förslaget till MskL i Kom.miet. 1990:17 saknades ett omgivningsrekvisit. Enligt den där föreslagna 1 § skulle »miljöskada (kurs, här), som verksamhet på ett bestämt område orsakat, ersättas enligt denna lag». Hollo &. Vihervuori s. 42 menar att även denna skrivning hade föranlett samma tolkning. 379 Se t.ex. NOU 1982:19 s. 42 och från litteraturen t.ex. Bugge s. 227 ff. 380 Se närmare om tolkningen härav t.ex. Salje s. 100 ff. 381 Se Betaenkning 1992 nr. 1237 s. 169 och från litteraturen t.ex. Basse & Tonnesen & Wiisbye s. 31. 382 Reg.prop. 1992:165 s. 21. 383 Se anfört arbete s. 21. Det förtjänar här även att nämnas, att en till ordalydelsen identisk passus även ingick i PropförslMskL 1992 s. 50.1 LaggrMskL 1992:2 s. 5 anförs härom följande: »Lausumalla tarkoitettaneenkin esimerkkitapauksista päätellen lähinnä rakennuksen sisäisen häiriön jäämistä tämän lain ulkopuolelle (esimerkiksi seinän läpi kuuluva melu). Sen sijaan ulkoilman kautta samankin rakennuksen muihin huoneistoihin tuleva häiriö (esimerkiksi haju) kuulunee jo Iain piiriin.» I tillägg till att LaggrMskL:s tolkning bl.a. kan beskyllas för att vara nog så inkonsekvent, är det emellertid svårt att se att man i PropförslMskL verkligen skulle ha åsyftat denna distinktion.s. 34
8.189s. 34
9.byrån vars verksamhet stördes av gråtande barn och köbildning vid ens. 35
10.i samma byggnad belägen tandläkarmottagning (HD 1937 I 29), samts. 35
11.oljud, lukt o. dyl. olägenheter från i källarvåningar belägna plåtslagar-s. 35
12.verkstäder (HD 1954 II 64), skofabriker (HD 1934 II 606), bageriers. 35
13.(HD 1937 II 272), och boktryckerier (HD 1925 II 389). Från norsks. 35
14.rättspraxis kan här även nämnas t.ex Rt 1997 s. 282, där grannelovens. 35
15.tillämpades på förhållandet mellan en biograf och lägenheter i sammas. 35
16.byggnad.384 I förarbetena till MB 32 kap. understryks däremot att med skada »i sin omgiv ning» enligt 1 § 1 st. avses omgivningen till verksamheten och inte fastighe tens omgivning.385 Som följd härav kan »t.ex. en hyresgäst i en bostadsfastig het åberopa lagens regler för att få ersättning för skador som har tillfogats honom genom luftföroreningar från en industriell verksamhet som har bedrivits i en källarlokal i samma fastighet».386 Förarbetena till DaMskL ger uttryck för en liknande tolkning.387 Också för norsk rätts del har Bugge närmast på basen av rimlighetssynpunkter rekommenderat samma tolkning, själv om motiven till ForL enligt honom pekar i en annan riktning.388s. 35
17.I litteraturen kring MskL har exempelvis Hollo & Vihervuori noterat, att man i Sverige har ställt sig positivt till att tillämpa miljöskadereglema också på störningar mellan grannar inom en och samma byggnad.389 Med anförande av motiven till MskL menar de dock att hos oss denna möjlighet torde vara utesluten.390 För egen del vill jag emellertid framhålla att förarbetena även pås. 35
18.384 Tidigare var det i Norge oklart huruvida grannerättsliga regler kan tillämpas på störningar som uppträder inom en och samma byggnad. Se t.ex. Bugge s. 228 not 716.s. 35
19.385 Se Prop. 1985/86:83 s. 15 ff., 38.s. 35
20.386 Anfört arbete s. 38 f. Se även t.ex. Eriksson s. 33 och Hellner, Skadeståndsrätt s. 336. Jfr även om SvMiljöskyddsL t.ex. Westerlund, Miljöskyddslagen s. 63. Hyresgästen torde oberoende av MB 32 kap. i dylika fall även kunna rikta skadeståndstalan mot hyresvärden. Se t.ex. Hellner, Skadeståndsrätt s. 353 med hänvisning till bl.a. NJA 1934 s. 190 och NJA 1992 s. 326.s. 35
21.387 Betcenkning 1992 nr. 1237 s. 169: »Der vil... efter omstendighedeme vaere mulig for at give erstatning: i tilfaslde, hvor forrykkelsen af den okologiske balance ikke har påvirket "det ydre miljo", men er begreenset til "klimaet indendors", f.eks. til enetagebygning».s. 35
22.388 Bugge s. 229 anför: »Det vil vasre uheldig om man ikke skulle kunne stille krav om stoydemping fra verkstedet av hensyn til leilighetene, med den begrunnelse at stoyen ikke omfattes av definisjonen i forurensningsloven. Alt i alt tror jeg derfor den beste lösningen er å tolke "miljo" slik at det omfatter andre eierenheter innenfor en bygning, selv om forarbeidene kan peke i en noe annen retning.»s. 35
23.389 Hollo & Vihervuori s. 44 med hänvisning till Eriksson s. 33.s. 35
24.390 Hollo & Vihervuori s. 44. Jfr härmed även från den övriga litteraturen exempelvis Kuusiniemi, Korvattavuus s. 324. 190 denna punkt är synnerligen kortfattade och att i dessa olika tolkningsaltemativ inte konfronteras mot varandra. Kravet på skada »i omgivningen» (»ympäristössä») enligt MskL 1 § 1 mom. hindrar inte en tolkning som inkluderar stör ningar som uppkommer i den inre miljön mellan grannar inom en och samma byggnad. Till detta kommer mera allmänt att man för finsk rätts del numera t.o.m. kan ifrågasätta om särskilda grannerättsliga skadeståndsregler över huvud taget är påkallade vid sidan om MskL.391 På motsvarande vis bör man anse att det föreligger skada i omgivningen t.ex. om en verksamhet bedrivs på endast en del av en större fastighet och en störning från denna verksamhet drabbar innehavare av grannbyggnader på samma fastighet.392 En annan fråga är hur man skall förhålla sig till skador på den fastighet eller den del av den fastighet på vilken verksamheten bedrivs. Möjligen kunde vid en första anblick kravet på skada i omgivningen här anses utesluta tillämpningen av MskL.393 Som Hellner anför synes dock kravet på att skadan skall drabba omgivningen i första hand ha negativ betydelse, d.v.s. att klargöra att MskL inte är tillämplig »om skadan drabbar någon som är nära associerad med den skadebringande verksamheten».394 Härav följer att t.ex. den som för sin verksamhet hyr en fastighet bör kunna åläggas ett ansvar enligt MskL gentemot fastighetsägaren om fastigheten vid utövandet av verk samheten har skadats genom en i MskL avsedd störning (t.ex. förorening).395 I förhållande till tolkningen av »miljopåvirkning» enligt ForL 6 § anför vidare Bugge följande:396s. 35
25.»Innholdet i begreppet "miljoet" er ikke knyttet til miljoets rettslige 391 Se vidare nedan kap. 6.4. 392 Även i LaggrMskL 1992:2 s. 5 antas att så är fallet. Jfr även beträffande tolkningen av omgivningsrekvisitet i MB 32 kap. Prop. 1985/86:83 s. 38 samt t.ex. Eriksson s. 33. Jfr vidare även beträffande SvMiljöskyddsL t.ex. Westerlund, Miljöskyddslagen s. 62 f. 393 Möjligen har omgivningsrekvisitet uppfattats på detta sätt i Prop. 1985/86:83 s. 38 och av t.ex. Eriksson s. 33. 394 Hellner, Skadeståndsrätt s. 336. Se även nedan kap. 6.4. vid not 473-474. 395 Så även enligt Hollo & Vihervuori s. 44 med hänvisning till situationen i HD 1995:108, där läcka från en jordförlagd bensintank vid en bensinstation hade förorenat dels grundvattnet samt vatten och avloppsledningsnätet, dels marken vid den fastighet som hyrts för verksamheten samt marken vid en intilliggande fastighet. — I förhållande till MskL torde omgivningsrekvisit uppfyllas beträffande samtliga nämnda skador. Hollo & Vihervuori s. 175 not 46 anför däremot att förorening som sker inom ett vattenledningsnät inte utgör en miljöskada, eftersom föroreningen då inte sker »i miljön». För egen del kan jag dock inte omfatta denna tolkning. Jfr även t.ex. Tuomainen s. 104. 396 Bugges. 229.s. 36
26.191s. 36
27.status. Det er uten betydning om det miljoelementet som skades, ers. 37
28.underlagt eiendomsrett, er allemansrett eller et kollektivt gode. Og dets. 37
29.er forurensning selv om vedkommende tilforsel medforer skade ellers. 37
30.ulempe bare for den som står for tilforseln. Den som forer skadeliges. 37
31.stoffer ned i grunnen på sin egen eiendom, företar altså en forurensnings. 37
32.selv om tilforselen ikke kan medfore skade eller ulempe for noen andres. 37
33.enn ham selv.» Det förefaller vara riktigt att omgivningsrekvisitet bör vara oavhängigt av miljöns rättsliga status.397 Om en förorening eller annan störning kan medföra skada endast för verksamhetsutövaren — t. ex. på dennes fastighet — kan man dock knappast tala om en skada i omgivningen. Men så fort skadan samtidigt medför t.ex. estetisk eller psykisk störning för en granne,398 eller hotar ett allmänt intresse såsom allmänna vattenområden,399 grundvattentillgångar400 eller djurlivet, torde man kunna anse att omgivningsrekvisitet uppfylls.401 I fråga om allmänna intressen blir tolkningen av betydelse närmast med tanke på awäijnings- och återställningsansvaret enligt MskL 6 § 1 mom. 2 punkten (se även nedan kap. 7.5.1.).s. 37
34.I motsast till vad som framgår av förarbetena till både MskL402 och MB 32 kap.,403 kan man vidare fråga sig om inte även person- och sakskador som drabbar någon utomstående som tillfälligt uppehåller sig inom verksamhets området (som besökare eller med stöd av allemansrätten) bör kunna ersättas enligt MskL. Utgör inte även detta skada i verksamhetens omgivning?404 Jfrs. 37
35.397 Se även Otprp nr. 33 (1988-89) s. 20 och t.ex. Westerlund, Miljöskyddslagen s. 62 med hänvisning till Prop. 1969:28 s. 259. Se även framställningen nedan kap. 7.5.1., särskilt vid not 391-394.s. 37
36.398 Se ovan kap. 6.2.3.8., särskilt vid not 255 och 258-259.s. 37
37.399 Jfr t.ex. HD 1990:143 (ref. nedan kap. 7.5.2.2.).s. 37
38.400 Jfr t.ex. HD 1995:108 (ovan not 395) och HD 1997:51 (ovan kap. 6.2.1. not 37).s. 37
39.401 Se även Reg.prop. 1992:165 s. 26. Jfr ett av Bugge s. 231 f. anfört avgörande av Hoyesterett 22. december 1998 (Inr. 86/B/1998, snr 9/1998): Marken vid Statoils oljeraffi naderi hade förorenats av fenolhaltig lut som läckt ut ur en ca 70 kubikmeter stor tank. Hoyesterett fastslog: »Forurensningsloven vemer det ytre miljo, jfr § 1. Inn under det faller også selve naturen med dyre- og plantelivet. Forurenseren kan ikke unnskylde seg med at forurensningen bare rammer hans egen eiendom.» — I detta fall hade m.a.o. föroreningen endast skadat sådan egendom som tillhörde förorenaren själv. Kärnan i resonemanget synes dock ligga i att omgivningsrekvisitet enligt ForL uppfylls om samtidigt ett allmänt miljöintresse kan anses ha lederats. Jfr om t.ex. tysk rätt Pfennigstorf, Liability s. 133.s. 37
40.402 Reg.prop. 1992:165 s. 21 (cit. ovan vid not 382).s. 37
41.403 Prop. 1985/86:83 s. 39.s. 37
42.404 I t.ex. SOU 1993:27 s. 698 anförs att det inte föreligger skada i omgivningen om en skogsfastighet besprutas och någon utomstående skadas inom det besprutade området, 192 till detta t.ex. Europarådskonventionen art. 2.7(a)-(b) och Pariskonventionen art. 3(a).405 I övrigt gäller att MskL inte innehåller någon definition av de miljökom ponenter som skall anses ingå i omgivningen. Begreppet »miljö» har på andra håll erhållit olika definitioner.406 1 skadeståndsrättsligt hänseende synes dock miljöns innehåll mera komma att bestämmas genom kretsen av ersättningsgilla skador (se nedan kap. 7.) än genom omgivningsrekvisitet.407 Klart är slutligen att omgivningsrekvisitet inte innehåller någon geografisk begräns ning. Tillämpningsområdet för MskL bestäms därigenom i sista hand enligt de principer som gäller på den internationella privaträttens område.408s. 37