Beträffande pantobjekt har hävdats att panthavaren kan lämna ut panten till pantsät- taren om det inte är uppenbart att den tillkommer sekundärpanthavaren, se Undén 1976 s 209, Lennander 1977 s 232-233, Hasselrot 1905 s 1764, 1926 s 171. Jfr Ti- berg/Lennhammer 1995 s 50–54. Jfr också JustR Håstads tillägg i NJA 2001 s 292.
Hänvisas från p. 27 (s. 41)
1.Till en sekundär förvärvares intressen hör att panten eller dess värde intes. 40
2.redovisas eller utlämnas till pantsättaren. Om dessa intressen beaktas kans. 40
3.panthavaren drabbas av kostnader. En skyldighet att inte utlämna pan-s. 40
4.ten till pantsättaren innebär i princip kostnader för att beakta informa-s. 40
5.tion och för att bära risken för felaktigt utlämnande. Sträcker sig skyl-s. 40
6.digheterna längre, såsom till att utlämna respektive redovisa till en se-s. 40
7.kundär förvärvare, tillkommer kostnader för bl(cid:0)a byte av betalningsorts. 40
8.och risker för icke befriande betalningar. Frågan är således i vilken måns. 40
9.rätten skyddar en panthavare mot dessa skador som ändringar avseendes. 40
10.pantredovisningen medför?s. 40
11.9.6.3.1Förpliktigandenormers. 40
12.När det gäller redovisning av medel kan det med SkbrL 3(cid:0)§, 10(cid:0)§ ochs. 40
13.29(cid:0)§ hävdas att en gäldenär är skyldig att byta betalningsmottagare ochs. 40
14.betala till en förvärvare, jfr ovan avsnitt 5.3.1.s. 40
15.602s. 40
16.Det finns också normargument som tar mer direkt sikte på sekundär omsättning. Panthavaren anses således förpliktigad att inte återlämna panten till pantsättaren. Han får inte ens ”medverka till” att sekundogäldenären i god tro om att det inte finns någon sekundärpanthavare betalar till pantsättaren. Det sägs också att panthavaren allmänt har en vårdplikt mot sekundärförvärvaren som ”åtminstone i praktiken följer inomobligatoriska regler”. Med stöd av skuldebrevslagens legitimationsregler anges i doktrinen också att panthavaren är skyldig att utlämna pant till den sekundäre förvärvaren om pantsättaren legitimerat denne. För det fall att varken denne eller pantsättaren är legitimerad kan NedsL anföras.s. 41
17.I den mån det handlar om att lämna ut den pantsatta fordran kan pantha-s. 41
18.varen kanske slippa undan problemet genom att meddela sekundogäldenä-s. 41
19.ren att han inte längre har några krav, men i övrigt inte vet om sekundär-s. 41
20.panthavaren eller pantsättaren är berättigad. Det blir då istället sekundogäl-s. 41
21.denären som får ta ställning till betalning eller deponering. Vid utlämnandes. 41
22.av företagshypoteksbrev står kanhända ingen depositionsmöjlighet öppen.s. 41
23.Lösningen måste därför bli därför något annorlunda. Eftersom problemets. 41
24.dock har relativt liten praktisk betydelse för företagshypotek, det handlar jus. 41
25.varken om egendom som förfars eller kan förskingras, och jag ogärna vill tas. 41
26.upp denna fråga utan att behandla flera mer allmänna aspekter, skall jag intes. 41
27.ta upp den här. 9.6.3.2Skadorna beaktansvärda samtidigt som nyttan är mindre äns. 41
28.för primär omsättning Primärpanthavarens kostnader består alltså i att beakta information och i att bära risken för felaktig pantredovisning. Antaganden om kostnaderna är att de är relativt små vad gäller att beakta och hantera information. Kostnaderna för felaktig pantredovisning kan bli relativt stora om panthavaren fullgör till fel subjekt. Den totala risken är dock liten eftersom riskerna för fel antas vara små. I huvudsak handlar det om professionella kreditgivare.s. 41
29.Beträffande nyttan av sekundärpantsättning kan det antas att denna är lägre än för annan omsättning såsom primärpantsättning. Dettas. 41
30.603s. 41
31.eftersom riskerna med kredit mot sekundärpant kan antas vara typiskts. 42
32.sett större. Å andra sidan kan det av parterna upplevda värdet vara sär-s. 42
33.skilt stort eftersom dessa krediter oftare än andra kan antas vara aktuellas. 42
34.i krissituationer. Samtidigt kan det dock finnas sekundärpantkrediters. 42
35.som innebär ett mycket lågt risktagande.s. 42
36.9.6.3.3Panthavaren är bäste kostnadsminimerares. 42
37.När det sedan gäller vem som är den bäste att minimera kostnaderna förs. 42
38.att beakta informationen och för felaktig pantredovisning kan det kon-s. 42
39.stateras att primärpanthavaren styr över sin administration. Bäst atts. 42
40.minimera kostnaderna för svårhanterad och svårtydd information ärs. 42
41.emellertid pantsättaren och sekundärpanthavaren.s. 42
42.Till frågan om bäste kostnadsminimerare hör också att det är pri-s. 42
43.märpanthavaren som initialt belastas av kostnaderna. Om sekundärpant-s. 42
44.havaren skulle kompensera primärpanthavaren skulle detta leda tills. 42
45.transaktionskostnader även om det många gånger bara handlade om atts. 42
46.primärpanthavaren kunde tillgodoräkna sig viss ersättning ur redovis-s. 42
47.ningen. Om ingen kompensation utgår kommer primärpanthavaren ås. 42
48.andra sidan att kompensera sig för riskerna redan i avtalet med pantsät-s. 42
49.taren. Härmed kommer även de avtal där sekundärpantsättning inte skers. 42
50.att belastas av antingen kostnader för primärpanthavarens risktagandes. 42
51.eller av transaktionskostnader för att undvika risken.s. 42
52.Några särskilt beaktansvärda värdeargument är svårt att finna i frå-s. 42
53.gan. En aspekt är dock att primärpanthavaren är professionell. Han kans. 42
54.därför kalkylera med nämnda risker och skapa förutsättningar för atts. 42
55.kunna stå nämnda skador.s. 42
56.9.6.3.4Panthavaren skall bära kostnaderna primärts. 42
57.Slutsatsvis talar normargumenten relativt tydligt för att primärpantha-s. 42
58.varen skall stå kostnaderna för ändringar avseende pantredovisnings-s. 42
59.transaktionen. Primärpanthavaren är med ledning av de nämnda argu-s. 42
60.menten skyldig att inte redovisa medel eller utlämna panten till pant-s. 42
61.sättaren och får därför primärt stå kostnaderna för att beakta informa-s. 42
62.tion och för att bära risken för felaktig redovisning. Det hela kan ocksås. 42
63.uttryckas så att primärpanthavaren är skyldig att redovisa till sekundär-s. 42
64.panthavaren. Denna lösning motsägs inte av faktaargumenten även oms. 42
65.det antas att nyttan av sekundärpant är mindre än för andra transaktio-s. 42
66.ner. Eftersom det inte heller finns några beaktansvärda värdearguments. 42
67.mot en sådan ordning får normargumenten företräde.s. 42
68.604s. 42