1.Av 35 kapitlet IL framgår indirekt att det kan finnas koncernbidrag som utgör driftskostnad för det givande bolaget. Detta följde också av den praxis som utvecklats fram till införandet av de öppna koncernbidragen och som fortfa rande är relevant. Det torde dock vara endast i undantagsfall som man kan få avdrag för koncernbidrag som omkostnad. Härför krävs enligt det i detta sammanhang vanligen åberopade målet, RÅ 1943 ref. 50 (Arafart), att de in blandade bolagen skall befinna sig i intressegemenskap. Dessutom krävdes enligt Regeringsrätten att det förelåg ett inre sammanhang mellan bolagens rörelser. Sannolikt avsågs härmed en referens till bestämmelserna i 18 § 3 anvp. ÄKL. I denna anvisningspunkt angavs kriterierna för när en eller flera för värvskällor förelåg. Det avgörande för att flera verksamheter skulle ingå i sam ma förvärvskälla var just att de företedde ett inre sammanhang. Bestämmelsen avsåg egentligen en situation när en och samma skattskyldig drev flera verk samheter men Regeringsrätten tillämpade sannolikt samma måttstock även på koncernförhållandet i Arafart-målet. Det skulle i så fall innebära att det inte spelar någon roll om det föreligger vertikal eller horisontell integration eftersom inre sammanhang enligt 18 § 3 anvp. ÄKL kunde föreligga i båda fallen. Vidare har hävdats att det härutöver krävs ett betydande antal affärer mellan bolagen så att samma resultatutjämning kunnat åstadkommas genom prissätt ningen mellan bolagen. Sannolikt avses det faktum att enligt 57 § 3 mom. ÄKL vid den kommunala beskattningen ingen korrigering av felaktig prissättning mellan svenska företag skulle ske om inte inkomsten ”i icke oväsentlig mån” kommit att redovisas i fel kommun. Bestämmelsen innebar därför att om det en dast var fråga om mindre inkomstöverföringar ingen korrigering skulle ske. Det händer att koncernbidrag betecknas som marknadsföringsbidrag eller liknande. Om dessutom debiteringen av marknadsföringsbidraget sker i sam864. Inkomstöverföringar m.m. band med bokslutet är det naturligt att misstänka, att det inte är fråga om en driftkostnad utan om en vinstdisposition.s. 85
2.Rättsläget har förtydligats genom RÅ 1994 ref. 85 (eftertaxering för 1984). I målet ifrågasattes om Eka Nobel, ett svenskt moderbolag, var berättigat till av drag för marknadsbidrag till ett finskt dotterbolag, Ekaraisio, respektive till av drag för ”management and consulting fees” till ett amerikanskt dotterbolag, Eka Chemicals (ECI). Regeringsrätten var enig vad gällde marknadsbidraget till det finska dotterbolaget, men oenig (3-2) vad avsåg betalningarna till ECI.s. 86
3.Regeringsrätten inledde med att redogöra för villkoren för avdragsrätt såda na de framkommit i lag och praxis. Härför krävdes att betalningarna enligt dåva rande 20 § KL utgjorde omkostnader för att förvärva eller behålla intäkter, och närmare bestämt att de var att anse som driftkostnader i bolagets rörelse, dåva rande 29 § KL (jfr 16 kap. 1 § IL). Enligt rättspraxis innebär detta att omkost naderna måste kunna förväntas ge intäkter i den förvärvskälla till vilken de hän förts. För avdragsrätt krävs däremot inte att de under ett år nedlagda kostnader na ger upphov till intäkter samma år. Regeringsrätten konstaterade också att av dragsrätt enligt rättspraxis kan föreligga även vid bidrag till andra rättssubjekt.s. 86
4.Regeringsrätten fann att Eka Nobel hade rätt till avdrag för bidragen. Det skedde bl.a. med hänsyn till att Ekaraisio som en väsentlig uppgift när det gällde Eka Nobels verksamhet hade att verka för avsättningen av Compozilsystemet, en produkt som tillverkades av Eka Nobel i Sverige och där någon tillverkning inte ägde rum i Finland. Majoriteten intog en annan ståndpunkt avseende de s.k. ”management and consulting fees” som utbetalades av EKA Nobel till ECI un der 1983. Avsikten var tidigt att ECI skulle starta egen produktion för den ame rikanska marknadens behov. En fabrik i USA färdigställdes först 1987, och togs då i bruk. Regeringsrättens majoritet konstaterade att de varor som produceras vid fabriken och som säljs på den amerikanska marknaden ger upphov till in täkter som tillfaller det amerikanska rättssubjektet. Med hänsyn härtill och till att det enligt Eka Nobels egna uppgifter tar lång tid att arbeta upp en ny mark nad, särskilt den amerikanska marknaden, kunde enligt Regeringsrätten bolagets utbetalningar under 1983 till ECI inte anses som omkostnader som kunde för väntas ge intäkter i bolagets rörelse. Utbetalningarna var därför inte avdragsgil la.s. 86
5.4. Inkomstöverföringar m.m.87 Rättsläget har ytterligare preciserats genom ett flertal notismål under framför allt 1995. Således har exempelvis avdrag medgivits avdrag för bidrag till ett ut ländskt systerbolag, som sålde givarbolagets produkter, RÅ 1995 not 388 (Do bel AB).s. 87