1.Det finns även särskilda befrielsegrunder, när något skattetillägg inte skall tas ut (15 kap. 7 § skattebetalningslagen och 5 kap. 6 § TL). Dessa är:s. 202
2.1. Om felaktigheten eller underlåtenheten kan antas ha ett sådant sambands. 202
3.med den skattskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller liknandes. 202
4.förhållande att den framstår som ursäktlig.s. 202
5.2. Om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig med häns. 202
6.syn till uppgifternas art eller någon annan särskild omständighet.s. 202
7.3. Om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut skattetillägget.s. 202
8.4. Om det belopp som kunde ha undandragits genom felaktigheten eller uns. 202
9.derlåtenheten är obetydligt.s. 202
10.Skattetillägg 203 Punkterna 1-3 gäller även för förseningsavgift. Punkten 4, däremot, gäl ler däremot endast för skattetillägg. Den första punkten avser vissa förhållanden som kan leda till att fel aktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig. I detta sam manhang måste det finnas ett orsakssamband mellan det angivna förhål landet och felaktigheten eller underlåtenheten. Förhållandet måste såle des ha lett till bristen. Det är därför inte tillräckligt exempelvis att den skattskyldige har en allvarlig sjukdom, exempelvis cancer, utan detta förhållande måste på ett eller annat sätt ha lett till att den sjuke har läm nat en felaktig uppgift. Med ålder enligt den första punkten avses såväl hög som låg ålder. En person med hög ålder, som fortfarande är ekonomiskt aktiv, kan enligt Riksskatteverket emellertid inte befrias från skattetillägget p.g.a. ålder (RSV:s förfarandehandledning avsnitt 9.2.8). Sjukdom kan vara både fysisk och psykisk. Båda varianterna kan be fria från skattetillägg. Huvudregeln är att sjukdomstillståndet skall före ligga hos den skattskyldige själv för att befrielsegrunden skall vara upp fylld. Det kan emellertid även tänkas att sjukdom hos en person med en central befattning i en juridisk person kan beaktas. Bristande erfarenhet kan föreligga hos unga personer som deklarerar för första gången. Det torde även kunna finnas utrymme för att ha bris tande erfarenhet under någon eller några av de därpå följande deklara tionerna. Bristande erfarenhet torde även kunna föreligga hos invandra re, som visserligen har deklarerat mervärdesskatt i andra länder, men som deklarerar i Sverige för första gången. Ett annat liknande förhållande enligt punkten 1 kan föreligga om en anhörig blir svårt sjuk eller skadad. Den kan också föreligga vid livskri ser, såsom dödsfall eller äktenskapsskillnad. Ursäktlighetskriteriet har i rättspraxis också använts när en upplysning på deklarationsblanketten framstått som klart vilseledande för den skattskyldige (se domen i mål nr 1839-1999 den 13 november 2001 från Kammarrätten i Jönköping). (Se även RÅ 2001 not. 10.) Den andra befrielsegrunden, avseende den oriktiga uppgiftens art el ler annan omständighet, föreligger när den oriktiga uppgiften beror på att den skattskyldige inte kunnat bedöma en svår skatterättslig fråga. Frågan kan vara svår även för en person som har stor erfarenhet av skat ter. En fråga som ansetts vara svår skatterättsligt i samband med om struktureringar var den om en inkråmsöverlåtelse omfattades av undan taget i 3 kap. 25 § ML (se Regeringsrättens dom i mål nr 4968-1997 den 204 Gränsen till det otillåtna - momsplanering, momsflykt, momsbrott... 18 juni 2001). Det kan dock konstateras att det har tillkommit en del ny rättspraxis från Regeringsrätten på området, varför alla frågor avseende tillämpningen av 3 kap. 25 § ML kanske inte fortfarande kan anses som svåra.s. 203
11.Möjligen kan andra punkten också tillämpas när den skattskyldige för skattemyndigheten har framhållit osäkerhet beträffande riktigheten av en viss uppgift. Allmän osäkerhet avseende lämnade uppgifter kan inte befria från skattetillägg, även om den skattskyldige framhållit denna osäkerhet för myndigheten.s. 204
12.Den tredje befrielsegrunden, uppenbart oskäligt, är till för att skatte tillägg inte skall tas ut när det förefaller uppenbart olämpligt eller anstötligt att ta ut skattetillägg. Denna möjlighet är viktig för att skattetil lägg inte enligt svensk lag skall behöva tas ut i de fall detta skulle kunna tänkas strida mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter (se RA 2000 ref. 66 I). Ett uttag av skattetillägg kan vara uppenbart oskäligt om påföljden inte står i proportion till den felaktighet den skattskyldige gjort sig skyldig till.s. 204
13.I RA 2001 not. 9 ansågs uttagande av skattetillägg uppenbart oskä ligt när felaktigheten berodde på oklarheter mellan den skattskyldige och dennes dotterbolag. Regeringsrätten konstaterade att felaktigheten inte berodde på något förhållande som den skattskyldige haft kontroll över. Det hade vidare visats att bolaget vid en senare redovisningsperiod hade rätt till det gjorda avdraget. I mervärdesskattesammanhang har denna befrielsegrund också prövats exempelvis i målen RA 1993 ref. 95 I-III och RÅ 1995 ref. 5. (Se även RÅ 2001 not. 10).s. 204
14.Den fjärde befrielsegrunden avser obetydligt belopp. Enligt Riksskat teverkets uppfattning föreligger ett obetydligt belopp när den undan dragna skatten inte överstiger 2 500 kr (RSV:s förfarandehandledning 2000 avsnitt 9.2.8). I detta hänseende skiljer sig metoden att mäta det ringa beloppet från den som används för inkomstskatt. För inkomstskat ten får nämligen inte det undandragna beskattningsunderlaget överstiga 5 000 kr.s. 204