1.Det kan konstateras att utformningen av art. 4 i sjätte mervärdesskatte direktivet inte ger stöd för att det krävs ett vinstsyfte, i den bemärkelse som termen används i svensk rätt, för att en verksamhet skall anses vara ekonomisk. I doktrinen har också framhållits att med ekonomisk verk samhet avses alla typer av verksamheter som objektivt bedrivs i syfte att erhålla avkastning (Farmer/Lyal 1994 s. 109). Det framhålls särskilt att bedömningen skall vara strikt objektiv. Farmer/Lyal uttrycker detta som att: ”The test is in principle an objective one based on the nature of the activity”(Farmer/Lyal 1994 s. 109).s. 42
2.EG-domstolen har i sin praxis vid ett flertal tillfällen haft att tolka innebörden av begreppet ekonomisk verksamhet enligt art. 4 i sjätte mervärdesskattedirektivet. I huvudsak har detta varit mål rörande hol dingbolags ställning som varande skattskyldiga eller inte. EG-domstolen har i sina domsmotiveringar angivit ett klart ställningstagande till be greppet ekonomisk verksamhet.s. 42
3.I målet Polysar begärde en nederländsk domstol ett förhandsavgöran de rörande tolkningen av begreppet ekonomisk verksamhet. Polysar in gick i en världsomspännande koncern. Bolaget bedrev inte någon egen verksamhet utan var att betrakta som ett holdingbolag. Polysar tog årli gen emot utdelningar och vidareutdelade dessa till sitt utländska moder bolag. EG-domstolen fastställde i domen att Polysar inte var att betrakta som en skattskyldig person, eftersom bolaget inte bedrev någon ekono misk verksamhet. Av intresse är dock den skrivning som återfinns i punkten 12 i domen. Där framhöll EG-domstolen:s. 42
4.Skattskyldiga personer 43 ”Enligt domstolens rättspraxis, såsom den framgår särskilt av domen den 4 december 1990 i målet C-186/89 Van Tiem (Rec. s. 1-5363) ger art. 4 i sjätte direktivet mervärdesskatten en mycket vid räckvidd. I domen klargjorde domstolen att begreppet ”utnyttjande” i den mening som aves i punkt 2 i nämnda artikel, i överensstämmelse med de krav som följer av principen om mervärdesskattesystemets neutralitet, hänför sig till alla transaktioner, oav sett dessas rättsliga form, varigenom avses att fortlöpande vinna intäkter av de ifrågavarande tillgångarna.” För den principiella frågan, vad som konstituerar skattskyldighet till mervärdesskatt enligt EG-rätten, är skrivningen av mycket stort intresse. Det kan för det första konstateras att EG-domstolen inte tycks lägga sär skild vikt vid ett vinstsyfte. I stället anges att en ekonomisk verksamhet skall syfta till att vinna intäkter (se även EG-domstolens dom i målet Enkler, som refereras nedan i avsnitt 3.4.3.5). Enligt vår uppfattning fö religger en klar skillnad mellan att å ena sidan bedriva en verksamhet med vinstsyfte och å andra sidan bedriva verksamhet för att vinna intäk ter. Det kan vidare noteras att om det krävts vinstsyfte för att en verksamhet enligt art. 4 skulle anses som ekonomisk, hade också undan tagsregeln i art. 13.A.l.m i sjätte mervärdesskattedirektivet framstått som tämligen meningslös. Denna bestämmelse undantar vissa tjänster som är nära kopplade till idrottslig eller fysisk träning som tillhandahålls av organisationer utan vinstsyfte till personer som ägnar sig åt idrott el ler fysisk träning. Om vinstsyfte skulle ha krävts skulle dessa organisa tioner över huvud taget inte vara skattskyldiga för mervärdesskatt. Det kan i detta sammanhang noteras att svenska ideella föreningar och all männyttiga stiftelser är undantagna från mervärdesbeskattning till den del verksamheten är undantagen från beskattning enligt IL, se 4 kap. 8 § ML. En del av den verksamhet som idag bedrivs av storklubbar inom fotboll, ishock ey m.m. kan enligt vår uppfattning vara av sådan karaktär att det inte före ligger något vinstsyfte med verksamheten men väl att målsättningen är att vinna intäkter. Den verksamhet som bedrivs av en allmännyttig ideell fören ing kan således, enligt vår uppfattning, anses bedriven för att vinna intäkter. Det kan också noteras att EG-domstolen är av uppfattningen att begreppet ekonomisk verksamhet är mycket vidsträckt. Att EG-domstolen anser att holdingbolagsverksamhet i vissa fall inte omfattas av begreppet ekonomisk verksamhet har även att göra med att omsättning av aktier och andelar enligt sjätte mervärdesskatten är särskilt undantagna från mervärdesskatteplikt. Polysar-målet ger enligt vår uppfattning en klar indikation på att begreppet en person som bedriver ekonomisk verksamhet är betydligt mer omfattande än yrkesmässig verksamhet enligt ML. Att även holdingbolag mycket väl kan bedriva ekonomisk verksamhet framgår bl.a. av EG-domstolens domar i må 44 Allmänt om mervärdesskatts. 43
5.len Floridienne och Cibo. Vår slutsats är att trots den särskilda undantagsres. 44
6.geln i 4 kap. 8 § ML rörande allmännyttiga ideella föreningar, borde en sådans. 44
7.förening med stöd av det sjätte mervärdesskattedirektivet kunna vara ens. 44
8.skattskyldig person. (Se vidare Westberg 1997 s. 210). Ett ytterligare mål av intresse är Wellcome Trust. Även i detta mål fram håller EG-domstolen särskilt begreppet ekonomisk verksamhet som mycket vidsträckt. Även Wellcome Trust avser frågan om värdepappersförvaltning kan anses utgöra en ekonomisk verksamhet i enlighet med sjätte mervärdesskattedirektivet. EG-domstolen ger i denna dom uttryck för samma uppfattning som i Polysar-målet.s. 44
9.Målet Wellcome Trust handlade om köp och försäljning av aktier och andras. 44
10.andelar, som utfördes av en förvaltare av tillgångarna i en trust. EG-domstos. 44
11.len konstaterade att denna typ av verksamhet inte utgjorde ekonomisk verks. 44
12.samhet i enlighet med art. 4.2 i sjätte mervärdesskattedirektivet. Därför föres. 44
13.låg inte heller avdragsrätt för ingående skatt i verksamheten. Enligt vår uppfattning talar både direktivets ordalydelse samt EG-domstolens praxis för att begreppet ekonomisk verksamhet skall tolkas själv ständigt och inte har någon direkt koppling till det svenska begreppet näringsverksamhet. Det kan därför inte uteslutas att även personer som inte bedriver näringsverksamhet, eller därmed liknande verksamhet, är skattskyldiga till mervärdesskatt. Ett exempel på detta skulle kunna vara den mer kommersiella delen av en allmännyttig ideell förenings verk samhet, jämför RÅ 2000 ref. 53 (förhandsbesked).s. 44
14.I målet hade Helsingborgs Idrottsliga förening upplåtit bl.a. sin namnrätt tills. 44
15.ett av dem ägt aktiebolag (HIF Service AB). HIF Service AB skötte i princips. 44
16.föreningens reklam och marknadsföringsverksamhet. Enligt vår uppfattnings. 44
17.borde denna typ av verksamhet omfattas av mervärdesskatteplikt även oms. 44
18.den bedrevs direkt av den ideella föreningen. Vi vill dock särskilt framhållas. 44
19.att en sådan tolkning måste göras med stöd av att det sjätte mervärdesskats. 44
20.tedirektivet i dessa delar ges direkt effekt. Det går således mot bakgrund avs. 44
21.hur 4 kap. 8 § ML har utformats inte att mot en förenings vilja att beskattas. 44
22.denna. Skulle en förening däremot önska att bli registrerad för mervärdess. 44
23.skatt, borde detta vara fullt möjligt.s. 44
24.Skattepliktiga transaktioner: leverans, omsättning, förvärv och import 45s. 45