I NJA 1976 s 706 ansågs skiljeklausul i avtal om köp av småhus inte kunna lämnas utan avseende enligt grunderna för (den sedermera upphävda) 8 § skuldebrevslagen. Efter till komsten 1976 av generalklausulen i 36 § avtalslagen har HD i ett flertal fall prövat fråga om tillämpning av denna bestämmelse på skiljeklausul: NJA 1979 s 666 (skiljeklausul i av tal mellan näringsidkare lämnades utan avseende), 1981 s 711 och C 57, 1982 s 800 och 1983 s 510 (skiljeklausul i entreprenadavtal inom byggnadsbranschen mellan näringsidkare och konsument lämnades utan avseende), 1981 s 1205 (skiljeklausul som upptagits i villkor för en på kollektivavtal grundad tjänstegrupplivförsäkring ansågs inte kunna lämnas utan avseende), 1982 s 853 (skiljeklausul i fackförbunds stadgar lämnades utan avseende), 1984 s 229 (villkor i avtal om företagsförsäkring att tvist om värdet av skada skulle prövas av skiljemän ansågs inte oskäligt), 1986 s 388 (skiljeklausul i avtal mellan företag och tidigare anställd rörande dennes uppfinnarverksamhet och rätten att förfoga över patent på hans uppfinningar ansågs inte oskälig), 1987 s 639 (skiljeklausul i avtal angående handelsagen tur mellan näringsidkare lämnades utan avseende), 1992 s 143 (skiljeklausul i entreprenad avtal mellan byggbolag och bostadsrättsförening - enligt vilken föreningen avstått från rätten att utse skiljeman - ansågs oskälig) och 1992 s 290 (skiljeklausul i franchiseavtal an sågs inte oskälig) samt RH 1989:79 (skiljeklausul i entreprenadavtal mellan ett byggnads- aktiebolag och en grupp av småhusägare ansågs oskälig) och 1990:71 (skiljeklausul, vartill hänvisats i leveransavtal mellan näringsidkare angående en bergborrmaskin, ansågs inte oskälig). Se även NJA 1974 s 573 (anmärkt nedan not 293), och 1982 s 210, SvJT 1979 rf s9samtRH 1981:136, 1982:3, 1985:11 och 51, 1986:10 och 106(se Welamson, SvJT 1989 s 640 f beträffande sistnämnda rättsfall). I AD 1977 nr 35 ansågs skiljeklausul i kollektiv avtal inte vara bindande för avtalspart med hänsyn till att parten saknade inflytande över vilka som utsågs till skiljemän. I bl a AD 1978 nr 83, 1987 nr 165, 1988 nr 95, 96 och 181 (att part sedermera råkat i ekonomiska svårigheter utgör inte tillräckliga skäl för att lämna skiljeklausulen utan avseende), 1991 nr 48, 1994 nr 28 och 111, 1995 nr 34 fann arbetsdom stolen inte skäl att lämna skiljeklausul utan avseende enligt 36 § avtalslagen, medan utgång en blev den motsatta i AD 1994 nr 120, 1995 nr 135, 1996 nr 61; jfr även ovan not 30. Utrymmet för att använda 36 § avtalslagen på skiljeklausul i kollektivavtal är mycket be gränsat, se prop 1975/76:18 s 114 samt AD 1983 nr 18, 1986 nr 26 och 68, 1988 nr 98 och 1998 nr 103. Se vidare Dillén s 135, Mangård, Årsskrift 1981 s 24 ff, André, SvJT 1986 s 532 ff, Hobér, Årsskrift 1986 s 21 ff, Seth s 38, Bernitz, Standardavtalsrätt s 86 ff, Heu- man, Specialprocess s 26 f och Skiljemannarätt s 122 ff, Nerep, Festskrift s 396 ff (särskilt s 435 ff) samt Malmberg s 226 ff och 240 ff beträffande skiljeklausuler i anställningsavtal. ----Angående bevisbördan med avseende på skiljeavtals giltighet se Bolding s 64 ff och Welamson, SvJT 1964 s 285.
I NJA 1976 s 706 ansågs skiljeklausul i avtal om köp av småhus inte kunna lämnas utan avseende enligt grunderna för (den sedermera upphävda) 8 § skuldebrevslagen. Efter till komsten 1976 av generalklausulen i 36 § avtalslagen har HD i ett flertal fall prövat fråga om tillämpning av denna bestämmelse på skiljeklausul: NJA 1979 s 666 (skiljeklausul i av tal mellan näringsidkare lämnades utan avseende), 1981 s 711 och C 57, 1982 s 800 och 1983 s 510 (skiljeklausul i entreprenadavtal inom byggnadsbranschen mellan näringsidkare och konsument lämnades utan avseende), 1981 s 1205 (skiljeklausul som upptagits i villkor för en på kollektivavtal grundad tjänstegrupplivförsäkring ansågs inte kunna lämnas utan avseende), 1982 s 853 (skiljeklausul i fackförbunds stadgar lämnades utan avseende), 1984 s 229 (villkor i avtal om företagsförsäkring att tvist om värdet av skada skulle prövas av skiljemän ansågs inte oskäligt), 1986 s 388 (skiljeklausul i avtal mellan företag och tidigare anställd rörande dennes uppfinnarverksamhet och rätten att förfoga över patent på hans uppfinningar ansågs inte oskälig), 1987 s 639 (skiljeklausul i avtal angående handelsagen tur mellan näringsidkare lämnades utan avseende), 1992 s 143 (skiljeklausul i entreprenad avtal mellan byggbolag och bostadsrättsförening - enligt vilken föreningen avstått från rätten att utse skiljeman - ansågs oskälig) och 1992 s 290 (skiljeklausul i franchiseavtal an sågs inte oskälig) samt RH 1989:79 (skiljeklausul i entreprenadavtal mellan ett byggnads- aktiebolag och en grupp av småhusägare ansågs oskälig) och 1990:71 (skiljeklausul, vartill hänvisats i leveransavtal mellan näringsidkare angående en bergborrmaskin, ansågs inte oskälig). Se även NJA 1974 s 573 (anmärkt nedan not 293), och 1982 s 210, SvJT 1979 rf s9samtRH 1981:136, 1982:3, 1985:11 och 51, 1986:10 och 106(se Welamson, SvJT 1989 s 640 f beträffande sistnämnda rättsfall). I AD 1977 nr 35 ansågs skiljeklausul i kollektiv avtal inte vara bindande för avtalspart med hänsyn till att parten saknade inflytande över vilka som utsågs till skiljemän. I bl a AD 1978 nr 83, 1987 nr 165, 1988 nr 95, 96 och 181 (att part sedermera råkat i ekonomiska svårigheter utgör inte tillräckliga skäl för att lämna skiljeklausulen utan avseende), 1991 nr 48, 1994 nr 28 och 111, 1995 nr 34 fann arbetsdom stolen inte skäl att lämna skiljeklausul utan avseende enligt 36 § avtalslagen, medan utgång en blev den motsatta i AD 1994 nr 120, 1995 nr 135, 1996 nr 61; jfr även ovan not 30. Utrymmet för att använda 36 § avtalslagen på skiljeklausul i kollektivavtal är mycket be gränsat, se prop 1975/76:18 s 114 samt AD 1983 nr 18, 1986 nr 26 och 68, 1988 nr 98 och 1998 nr 103. Se vidare Dillén s 135, Mangård, Årsskrift 1981 s 24 ff, André, SvJT 1986 s 532 ff, Hobér, Årsskrift 1986 s 21 ff, Seth s 38, Bernitz, Standardavtalsrätt s 86 ff, Heu- man, Specialprocess s 26 f och Skiljemannarätt s 122 ff, Nerep, Festskrift s 396 ff (särskilt s 435 ff) samt Malmberg s 226 ff och 240 ff beträffande skiljeklausuler i anställningsavtal. ----Angående bevisbördan med avseende på skiljeavtals giltighet se Bolding s 64 ff och Welamson, SvJT 1964 s 285.s. 2046