1.Muslimsk rätt är enligt mångas mening något svårförståligt, exos. 17
2.tiskt och skrämmande som saknar samband med det svenskas. 17
3.rättssystemet. Det här arbetet är ett försök att presentera vissas. 17
4.grunddrag i muslimsk familjerätt och att peka på sambanden ochs. 17
5.likheterna med svensk och annan europeisk rätt med mer ellers. 17
6.mindre tydliga drag av kristna värderingar.s. 17
7.Ett sätt att närma sig sharia, islams gudomliga lag, är atts. 17
8.betrakta systemet som en rättsfamilj. En rättsfamilj motsvarass. 17
9.inte exakt av någon enskild stats lagstiftning utan är ett samlingss. 17
10.begrepp för ett antal besläktade nationella rättssystem. I likhets. 17
11.med andra rättsfamiljer, t.ex. den romersk-germanska rättsfamil-s. 17
12.jen som flertalet av de europeiska staternas rättsordningar räknass. 17
13.till, konkretiseras och utvecklas sharia i de enskilda muslimskas. 17
14.ländernas lagstiftning genom påverkan från en mängd faktorers. 17
15.såsom sedvana, politiska motiv och ekonomiska möjligheter samts. 17
16.influenser från de forna kolonialmakterna. Det betyder att vi förs. 17
17.att få svar på konkreta rättsfrågor, t.ex. rörande äktenskap, skilss. 17
18.mässa och vårdnad om barn inte kan nöja oss med att studeras. 17
19.sharia utan också måste undersöka nationell lagstiftning.s. 17
20.Som exempel på ett land vars lagar präglats av muslimsk rätts. 17
21.har jag valt Iran. Detta dels därför att Iran efter revolutionens. 17
22.1979 är en av de stater vars rättssystem tydligast påverkats avs. 17
23.muslimsk rätt, dels därför att iranier är den största invandrars. 17
24.gruppen i Sverige från ett ”muslimskt” land. Med ”muslimskt”s. 17
25.land menar jag här ett land där majoriteten av befolkningen ärs. 17
26.muslimska trosbekännare eller ett land där samhällsordningen is. 17
27.stort är påverkad av muslimska normer.s. 17
28.I ett av de tidigare utkasten till detta arbete använde jag mig av begreppet ”shi’ia-muslimska iranier”. Vad jag avsåg med detta var en person som kom från Iran, från en shi’ia-muslimsk familj. Iranier som läste mitt utkast reagerade på denna terminologi och påpekade att större delen av de iranier som har flytt från Iran är ateister eller anti-muslimer. Jag vill därför understryka att när jag talar om muslimer eller medlemmar av andra trossamfund så tar jag inte ställning till dessa personers trosuppfattning utan vad jag vill markera är att de kommer från ett visst land och att de vuxit upp i en muslimsk kultursfär.s. 18
29.Beteckningen ”muslimsk iranier” är också motiverad med tanke på att man i Iran, efter revolutionen 1979 har valt att ”sekularisera religionen”. Det betyder att medlemskap i ett religi öst samfund är en förutsättning för medborgarskap.s. 18
30.Personer av iransk nationalitet indelas av den nuvarande iran ska regimen i muslimer och icke-muslimer tillhörande ”godkända trossamfund” samt ”otrogna”. De accepterade religionerna är Zoroastrismen, judendomen och kristendomen. Tillhör man någon av dessa religioner räknas man som medborgare i Iran men är på olika sätt diskriminerad. Till exempel krävs för utnämnande till vissa statliga tjänster att man är muslim. Icke-muslimer har sämre utbildningsmöjligheter och i vissa fall särreglerade utresevillkor. De ”otrogna”, det vill säga de som inte är medlemmar i ett trossamfund eller är medlemmar i ett icke godkänt sådant, såsom baha’erna, utsätts för en allvarlig diskriminering. Den iran ska regimen vidtog efter revolutionen 1979 kraftfulla åtgärder för att omvända ateister. Till exempel genomförde man år 1988 en utrensning av politiska fångar som vägrade att säga sig vara mus limer. Alla manliga sekulariserade fångar i Evinfängelset i Tehran avrättades och ett antal kvinnor piskades till omvändelse.s. 18
31.Sammantaget innebär sekularisering av religionen, för att citera professor Hjärpe, ”att de religiösa kultakterna har blivit akter av medborgarskap, obligatoriska, särskilt för dem som har medelhöga och höga poster inom den offentliga sektorn. En uni versitetslärare skall deltaga i fredagsbönen...”, inte därför att det nödvändigtvis tillfredsställer hans personliga religiösa behov utan för att han är tvungen att deltaga om han vill behålla sitt jobbs. 18
32.(Hjärpe, Islam i forskningens ljus). Vad beträffar familje- ochs. 19
33.straffrätten så gäller olika rättsregler beroende på vilket trossam fund man tillhör.s. 19
34.Att beteckna sig som ateistisk eller antireligiös iranier är såles. 19
35.des till stor del ett politiskt ställningstagande på samma sätt som när en person från det forna Sovjetunionen kunde säga sig vara antikommunist eller en person från USA säger att han är anti kapitalist.s. 19
36.Sambandet mellan juridik, seder och attityder Vad är ”rätt”, vad består en rättsordning av, varför betraktar vi en del förhållningsregler, nämligen ”lagar”, som viktigare än andra?s. 19
37.Min utgångspunkt är att det juridiska normsystemet kans. 19
38.betraktas både som en förklaringsmodell - en karta över mänsks. 19
39.ligt handlande - och som ett system av ordningsregler som mar kerar gränserna för vilka handlingar ett samhälle tillåter.s. 19
40.Åsikterna går isär om i vilken omfattning det finns, eller bordes. 19
41.finnas, universella normer, dvs. regler som gäller lika för alla obe roende av i vilket samhälle man lever i, alternativt om normer i huvudsak är, och bör vara, relativistiska och spegla livsförhållan den och värderingar i det samhälle de skall tillämpas i (An-Naim). Det är emellertid ett faktum att olika rättsregler gäller i skilda sta ter. Figur 1. Figur 1 avser att illustrera detta förhållningssätt. De två stora cirklarna beskriver det svenska och det iranska rättssamhället. Innanför cirklarna faller handlingar som respektive samhälle anser vara tillåtna, det vill säga handlingar som inte bestraffas. För enkelhets skull förmodas i detta första skede den juridiska aspekten, det vill säga vad som är tillåtet enligt lagen, motsvara vad medborgarna finner etiskt och moraliskt godtagbart. Som synes finns det ett antal former av mänskligt beteende som bägge rättsordningarna finner fullt acceptabla och som faller inom snit tet av de bägge ringarna, till exempel äktenskap och avlande av barn inom äktenskap. Andra företeelser accepteras av det svenska samhället, men inte av det iranska, t.ex. utomäktenskapliga sexu ella relationer och barn födda utom äktenskap. På motsvarande sätt finns det handlingar som det iranska samhället anser rättsenliga, men som det svenska förbjuder, t.ex. polygami. Runt de bägge rättssfärerna finns också en gråzon av handlingar som under vissa förhållanden är passabla i respektive samhälle trots att de i princip är förbjudna enligt lag. Till exempel så har det svenska rättsväsendet inget att invända mot utomäktenskaplig polygami och det iranska samhället accepterar ”utomäktenskap liga” sexuella förbindelser om de ges formen av ett tidsbegränsat äktenskap.s. 19
42.Vad gäller individens förhållande till rättssystemet i det sams. 21
43.hälle hon hör till kan sägas att den som håller sig inom ”sin” cirs. 21
44.kel och inte bryter mot dess regler kommer att ha mycket lite atts. 21
45.göra med sitt rättssystem. Man har således full ”rörelsefrihet” sås. 21
46.länge samhällets rättsregler inte överskrides. En persons egna värs. 21
47.deringar grundade på egna erfarenheter, livssituation, trosföres. 21
48.ställningar m.m., kan sedan medföra att hennes eller hans cirkels. 21
49.är snävare eller vidare än cirkeln för vad samhället i stort toleres. 21
50.rar. I det första fallet betyder det att individen frivilligt begränsars. 21
51.sin rörelsefrihet utöver de begränsningar som samhällets normers. 21
52.innebär. I det andra fallet medför det att den enskilde riskerar atts. 21
53.komma på kant med sitt samhälle eftersom hon bryter mot desss. 21
54.regler. Det hindrar inte att ett visst utomrättsligt förhandlings-s. 21
55.och handlingsutrymme finns i alla rättsordningar och att rättsregs. 21
56.ler kan böjas utan att för den skull brytas (Mir-Husseini).s. 21
57.Utrymmet för utomrättsligt agerande skall emellertid inte övers. 21
58.skattas utan gällande rätt sätter viktiga ramar för de enskildass. 21
59.handlingsutrymme. Så innebär det faktum att den iranska lagens. 21
60.inte förbjuder aga av barn och kvinnor, att misshandlade barns. 21
61.och kvinnor inte kan räkna med stöd genom något samhällsingris. 21
62.pande utan de är skydds- och rättslösa, med undantag av dens. 21
63.hjälp de kan få från anhöriga och vänner.s. 21
64.När en person flyttar från ett samhälle till ett annat, t.ex. fråns. 21
65.Iran till Sverige, uppstår en osäkerhet om vilken juridisk modells. 21
66.som gäller. Inom vilken rättssfär hör han eller hon hemma? I vars. 21
67.dagslivet, utanför juridikens fyrkantiga värld, blir frågetecknens. 21
68.naturligtvis ännu fler eftersom individens personliga värderingars. 21
69.får större spelrum. Det blir särskilt märkbart inom familjerättens. 21
70.som i sig lämnar stort utrymme för vars och ens värderingar ochs. 21
71.som få andra områden inom juridiken berör den enskilda männiss. 21
72.kan till kropp och själ.s. 21
73.Mellanstatliga avtal saknas mellan Iran och Sverige.s. 22
74.Människor flyttar mellan Iran och Sverige. Figur 2.s. 22
75.Enligt de tankar som ligger till grund för den internationella pris. 23
76.vat- och processrätten skall denna osäkerhet till relativt ringa dels. 23
77.omfatta juridiken. Genom internationella avtal mellan stater ochs. 23
78.interna normer, lagar i olika länder, strävar man efter så stor klars. 23
79.het som möjligt vad gäller frågan om vilket lands rättssystem ens. 23
80.person skall lyda under. Vad gäller vissa länder så kommer dennas. 23
81.ambition dock till korta. Skillnaderna mellan ländernas rättsupps. 23
82.fattning är för stor för att kunna överbryggas och kanske saknass. 23
83.även den politiska viljan för att internationella avtal och överenss. 23
84.kommelser skall komma till stånd. Så är fallet med Sverige ochs. 23
85.Iran.s. 23
86.När en utländsk person kommer till Sverige gäller bosättnings-s. 23
87.principen vilken kraftigt förenklad innebär att alla personer soms. 23
88.bor i Sverige med uppehållstillstånd eller är svenska medborgares. 23
89.lyder under svenska lagar, det vill säga de befinner sig inom ”Sve-s. 23
90.rigecirkeln”. Flyttar en person från Sverige och kanske ocksås. 23
91.avsäger sig sitt svenska medborgarskap upphör i en rad frågors. 23
92.svensk rätt att vara tillämpbar.s. 23
93.I Iran, till skillnad från Sverige, tillämpas universalprincipen,s. 23
94.vilken innebär att alla iranier oavsett var i världen de råkar varas. 23
95.bosatta omfattas av iransk rätt. (Se vidare under ”Jurisdiktion”.)s. 23
96.Bland de negativa följderna av att de internationella privats. 23
97.rättsliga förhållandena för människor med band till flera stater ärs. 23
98.bristfälligt reglerade brukar nämnas risken för s.k. haltande rättss. 23
99.förhållanden och forumshopping. Med haltande rättsförhållandes. 23
100.sivses att en rättsfråga är reglerad på olika sätt i de skilda stater ens. 23
101.person har anknytning till och att de respektive staterna intes. 23
102.erkänner varandras avgöranden. En ansökan om skilsmässa av ens. 23
103.kvinna som är iransk medborgare men bosatt i Sverige kan t.ex.s. 23
104.bifallas i Sverige men avslås eller avvisas i Iran. Det betyder atts. 23
105.hon är frånskild enligt svensk rätt, men fortfarande gift enligts. 23
106.iransk. Forumshopping innebär att en person som har möjlighets. 23
107.att välja mellan olika stater att anhängiggöra en rättsfråga i väljers. 23
108.den enligt vars rättssystem han eller hon har bäst möjlighet att fås. 23
109.gehör för sin talan. En konsekvens av forumshopping är att hals. 23
110.tande rättsförhållanden uppstår. Forumshopping kan betyda just att en kvinna med anknytning till både Sverige och Iran som öns kar skilja sig väcker talan i Sverige eftersom svensk rätt ger bägge makarna rätt till skilsmässa utan att bedöma grunderna för varför de inte längre vill vara gifta med varandra. Det kan också betyda att en iransk man som vill ha ensam vårdnad om sina barn väljer att väcka talan vid en iransk domstol eftersom iransk rätt så gott som garanterar honom ensam vårdnad.s. 23
111.Vad särskilt gäller frågor om vårdnad har i allt för många fall möjligheten till forumshopping och haltande vårdnadsförhållanden lett till vad som med en svensk straffrättslig term betecknas som egenmäktighet med barn, dvs. att en av föräldrarna mot den andre vilja för bort gemensamma barn till ett annat land i hopp om att där få vårdnaden om barnet. En tendens är att svenska möd rar bosatta i utlandet för sina barn till Sverige och att män med anknytning till muslimska länder för sina barn dit. Muslimska sta ter har generellt valt att stå utanför det internationella samarbetet i syfte att stävja bortförande av barn som sker inom ramen av den i Haag den 25 oktober 1980 dagtecknade konventionen om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn. Det betyder att effektiva legala verktyg saknas för att återföra barn som förts till eller från ett muslimskt land. Egenmäktighet med barn är straffbart enligt svensk rätt men straffsatserna är jämförelsevis låga, särskilt om föräldrarna har gemensam vårdnad, och av svensk rättspraxis att döma framstår straffhotet som ett relativt tandlöst medel för att återföra barnen (se NJA 1991 s. 241, NJA 1992 s. 566, NJA 1993 s. 277 och RH 1999:68). Det är mindre vanligt att man på diplomatisk väg lyckas återförena barnet med den förälder som enligt svensk rätt är legal vårdnadshavare.s. 24
112.Enligt svensk rätt kan en förälder som egenmäktigt bortfört eller kvarhållit ett barn till ett annat land få vårdnaden om barnet (NJA 1986 s. 338, NJA 1992 s. 93).s. 24
113.För att förstå konsekvenserna av de beröringspunkter som finns mellan svensk och muslimsk rätt behöver vi titta närmare på den muslimska rättens materiella regler, exemplifierade av den iranska lagstiftningen. Innan rättsreglerna behandlas berörs kort fattat islams och Irans historia.s. 24