1.Under 1996 avgjorde Regeringsrätten tre mål där den menar att en proportionalitetsprincip har vunnit hävd i svensk rätt. Principen innebär enligt rätten att en inskränkning från det allmännas sida av den enskildes rätt att använda sin egendom förutsätter att det föreligger en rimlig balans eller proportionalitet mellan vad det allmänna vinner och den enskilde förlorar på grund av inskränkningen. Detta ansåg man hade understrukits i samband med att Europakonventionen och dess praxis inkorporerats med svensk rätt. En sådan proportionalitetsprincip hade enligt Regeringsrätten konsekvent hävdats av domstolen i Strasbourg.110s. 5103
2.I samband med att Europakonventionen inkorporerades genom lag preciserades skyddet för egendom i regeringsformen (2 kap. 18 §). Varje medborgares egendom är tryggad genom att ingen kan tvingass. 5103
3.79 avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen (2 kap. 18 § regeringsformen). I propositionen underströks att rättsläget beträffande sådana allmänna rättsprinciper, exempelvis proportionalitetsprincipen, som sedan tidigare skulle beaktas i svensk rätt inte skulle påverkas.111s. 5103
4.RÅ 1996 ref. 40 gällde rättsprövning av ett beslut om utvidgning av etts. 5104
5.naturreservat som bl.a. skulle hindra en lantbrukare att utföra viss skogs-s. 5104
6.avverkning. Någon prövning gentemot 2 kap. 18 § regeringsformen kundes. 5104
7.inte göras eftersom den inte trätt i kraft när regeringen fattade det beslut soms. 5104
8.var föremål för rättsprövning.s. 5104
9.Det som prövades var om fastigheten var av så märklig beskaffenhet atts. 5104
10.den borde skyddas särskilt eller om den var av väsentlig betydelse för all-s. 5104
11.mänhetens friluftsliv, som föreskrivs som förutsättningar för att bilda natur-s. 5104
12.reservat (7 § naturvårdslagen). Vid en sådan prövning skall bl.a. bestämmel-s. 5104
13.sen i 2 kap. 6 § naturresurslagen beaktas. Enligt denna paragraf skall etts. 5104
14.markområde skyddas från åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kul-s. 5104
15.turmiljön om det har betydelse från allmän synpunkt på grund av natur- ellers. 5104
16.kulturvärden.s. 5104
17.Regeringsrätten ansåg inte att det blivit klarlagt att fastigheten hade ens. 5104
18.sådan märklig beskaffenhet som förutsätts för att den skall kunna avsättass. 5104
19.till ett naturreservat. Inte heller ansågs det styrkt att just denna fastighet vars. 5104
20.av väsentlig betydelse för allmänhetens friluftsliv.s. 5104
21.Förutsättningarna enligt 7 § naturvårdslagen för att bilda naturreservats. 5104
22.förelåg därför inte. Regeringsrätten upphävde därför regeringsbeslutet efter-s. 5104
23.som det var olagligt.s. 5104
24.RÅ 1996 ref. 44 var ett rättsprövningsmål som rörde överklagande av besluts. 5104
25.om avslag på ansökan om dispens från naturvårdslagens regler om strand-s. 5104
26.skydd för att bygga ett fritidshus inom ett s.k. strandskyddsområde. Rege-s. 5104
27.ringsrätten ansåg att särskilda skäl för dispens från strandskyddsbestämmel-s. 5104
28.serna visats föreligga och att det måste anses strida mot proportionalitets-s. 5104
29.principen att inte medge sådan dispens.s. 5104
30.RÅ 1996 ref. 56 gällde ett förbud som enligt naturvårdslagen hade medde-s. 5104
31.lats en lantbrukare att plantera skog på en olönsam åkermark.s. 5104
32.Enligt 3 § första stycket naturvårdslagen skall en avvägning mellan all-s. 5104
33.männa och enskilda intressens göras. En första förutsättning för att ett för-s. 5104
34.bud skall få meddelas är att åtgärderna kan komma att ändra naturmiljöns. 5104
35.väsentligt. Som ytterligare förutsättning för förbud gäller enligt paragrafens. 5104
36.att planteringen skulle medföra skada på naturmiljön. Tillbörlig hänsyns. 5104
37.skall enligt bestämmelsen också tas till bl.a. enskilda intressen. 80s. 5104
38.Regeringsrätten konstaterade att en plantering av skog på den aktuellas. 5105
39.marken kunde antas få negativa konsekvenser från allmän synpunkt. As. 5105
40.andra sidan innebar förbudet en väsentlig inskränkning i fastighetsägarenss. 5105
41.möjligheter att bruka fastigheten. Vid en sammantagen bedömning fann där-s. 5105
42.för Regeringsrätten att det inte kunde anses visat att ett öppethållande avs. 5105
43.den aktuella marken var angeläget från allmän synpunkt i så hög grad att dets. 5105
44.kunde försvara den inskränkning av möjligheterna att bruka fastigheten soms. 5105
45.ett totalt förbud mot den anmälda skogsplanteringen innebar. Regeringsrät-s. 5105
46.ten upphävde därför förbudet mot skogsplantering.s. 5105
47.Rätten förutsatte att skogsplantering inte skulle tillåtas utan restriktioners. 5105
48.och att möjligheterna att begränsa negativa effekter av åtgärden genoms. 5105
49.anvisning eller förelägganden skulle prövas av vederbörande myndighets. 5105
50.inom ramen för naturvårds- och skogsvårdslagstiftningen. Peczenik hänvisar till dessa tre rättsfall när han beskriver att det under senare år har blivit vanligt att åberopa en proportionalitetsprincip i den svenska förvaltningsrättsliga litteraturen.112 Sterzel menar, utan att närmare definiera innebörden i principen, att de tre avgörandena från 1996 definitivt etablerar proportionalitetsprincipen i svensk rätt.113s. 5105
51.Regeringsrätten ansåg redan 1991 i ett avgörande som gällde ett kommunalt förbud mot valaffischering att ett förbud som omfattar samtliga allmänna platser och all annan kommunalt förvaltad mark i en kommun under alla förhållanden är ett alltför långtgående och onyanserat ingrepp.114 Uttalandet kan enligt Bull ses som en tillämpning av proportionalitetsprincipen.115s. 5105
52.De tre moment som jag redovisat om att makt bara får utövas om det kan anses nödvändigt för att uppnå syftet, om den står i rimlig proportion till vikten av vad som skall uppnås och att det medel som innebär det lindrigaste ingreppet för den enskilde skall väljas hade redan före 1996 en sådan ställning att de skulle beaktas vid maktutövning. Det fanns därmed redan före Regeringsrättens tre domar från 1996 en hävdvunnen proportionalitetsprincip i svensk rätt. Med detta som utgångspunkt kan man tolka Regeringsrättens domar från 1996 på två olika sätt.s. 5105
53.Tillämpningen av Europakonventionen och dess proportionalitetsprincip kan ha medfört att Regeringsrätten kommit fram till ett annat resultat än vad den skulle ha gjort om man bara använt den proportio-s. 5105
54.81 nalitetsprincip som utvecklats i svensk rätt. Detta skulle betyda att det finns två principer med samma namn men olika innebörd.s. 5105
55.Westerlund är inne på sådana tankegångar. Den europeiska proportionalitetsprincipen har enligt honom regelmässigt varit av materiell art. Detta innebär att ett syfte eller ett resultat vägs mot de negativa effekterna av att uppnå syftet. I fall av materiell proportionalitet ifrågasätter man alltså om syftet skall förverkligas i ett visst fall. Den svenska proportionalitetsprincipen skulle däremot vara instrumentell. Med instrumentell proportionalitet menar han att ett definierat eller uppställt syfte eller resultat skall uppnås på minst ingripande sätt. Syftet eller resultatet ifrågasätts alltså inte, däremot sättet att förverkliga detsamma.116s. 5106
56.Det borde med andra ord, om jag förstått Westerlund rätt, också kunna uttryckas så att den europeiska, materiella proportionalitetsprincipen prövar och kan underkänna de nationella lagliga ramarna för ett beslut. En instrumentell, svensk motsvarighet styr enbart vad som kan anses lämpligt inom dessa ramar.s. 5106
57.Föremålet för Europadomstolens prövningar är om den svenska lagstiftningen stämmer överens med Europakonventionens bestämmelser. Konventionen bestämmer de rättsliga ramarna för vad domstolen får pröva. Proportionalitetsprincipen används för att avgöra vad som är ett lämpligt avgörande inom dessa ramar. En svensk förvaltningsdomstol eller myndighet använder proportionalitetsprincipen på samma sätt. Inom de lagliga ramarna görs avvägningar mellan olika intressen för att nå fram till ett lämpligt beslut. Skillnaden ligger inte i innehållet i principen utan i de ramar inom vilka principen skall beaktas.s. 5106
58.Det är möjligt att Regeringsrätten i och med den uttryckliga hänvisningen till en hävdvunnen proportionalitetsprincip givit det enskilda intresset större utrymme i avvägningarna inom de lagliga ramarna än vad den annars skulle ha gjort. Utrymmet för avvägningar fanns emellertid inom de ramar den svenska lagstiftningen ställt upp.s. 5106
59.Westerlund kritiserar särskilt domslutet i RA ref. 44 där Regeringsrätten beviljar dispens från reglerna om strandskydd, eftersom han anser att proportionalitetsprincipen används på ett sådant sätt att den felaktigt åsidosätter lagstiftarens intentioner. Jag har svårt att se hur Regeringsrätten kan åsidosätta lagstiftningens syften genom att använda den möjlighet att ge dispens som lagstiftningen medger. 82s. 5106
60.Regeringsrätten skriver i avgörandet att ”Slutsatsen av vad Regeringsrätten sålunda upptagit och vad som i övrigt förekommit i målet är att särskilda skäl för dispens från strandskyddsbestämmelserna visats föreligga samt att det måste anses strida mot den ovan behandlade proportionalitetsprincipen att inte medge sådan dispens” (min kursivering). Regeringsrättens tillämpning av konventionen och Europadomstolens praxis kan alltså i stället ses som ett ytterligare argument för att nå fram till samma resultat som man ändå gjort enbart med hänvisning till den proportionalitetsprincip som finns att utläsa ur svensk rätt. I så fall har principen åtminstone i dessa fall samma innebörd inom den svenska rätten som inom europarätten.117 Proportionalitetsprincipen används, som jag ser det, i detta fall som en förstärkning av en redan tillräcklig motivering för att nå fram till detta avgörande.s. 5107
61.Ar 1999 avgjorde Regeringsrätten ett rättsprövningsmål av ett regeringsbeslut om indraget drifttillstånd för kärnkraftsreaktorn Barsebäck 1 enligt lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling (avvecklingslagen).118 Vid prövningen av regeringens beslut utgick Regeringsrätten ifrån att det allmänna intresse som definieras i avvecklingslagen var ett sådant angeläget allmänt intresse som avses i 2 kap. 18 § första stycket regeringsformen och artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen.s. 5107
62.Med hänsyn till avvecklingslagens syfte ansåg Regeringsrätten att en indragning av gällande drifttillstånd inte bara var en ändamålsenlig utan också nödvändig åtgärd. Det allmänna intresse som låg bakom beslutet om avställning av Barsebäck 1 vägdes sedan mot den belastning som beslutet innebar för motstående enskilda intressen.s. 5107
63.Regeringsrätten påpekade att det måste beaktas att myndigheterna i många avvägningsfrågor har ett betydande handlingsutrymme och att underkänna ett myndighetsingripande i sådana fall knappast kan komma i fråga om det inte råder ett klart missförhållande mellan det allmänna intresset av ingripandet och den belastning som ingripandets. 5107
64.83 innebär för den enskilde (min kursivering).119 Om regeringsbeslutet fick sådana effekter för Barsebäcks ägare att det skulle råda ett klart missförhållande mellan det allmännas fördel av ingreppet och den sammantagna belastning som ingreppet medförde, skulle beslutet kunna upphävas på grund av dess oförenlighet med proportionalitetsprincipen. Regeringsrätten fann emellertid ingen grund för ett sådant konstaterande.s. 5107
65.Regeringsrätten använde i stort sett samma tre moment av denna proportionalitetsbedömning som jag redovisat ovan. Som beteckning på det andra momentet - alltså förhållandet om den fördel som det allmänna vinner genom ingreppet står i rimlig proportion till den skada som ingreppet förorsakar den enskilde - väljer Regeringsrätten precis som Gydal begreppet proportionalitet i strikt mening.s. 5108
66.Min uppfattning är sammanfattningsvis att den proportionalitetsprincip som utvecklats i Europadomstolens praxis och inom EG-rätten är densamma som sedan lång tid också varit en del av den svenska rätten. Det är fråga om samma intressen som skall vägas emot varandra. Det som skiljer är inte innehållet i avvägningarna i sig. Det är tillämpningsområdet inom vilket avvägningen skall göras som utgör skillnaden mellan en europeisk och en svensk proportionalitetsprincip.s. 5108