HFD 2022 ref. 10.
Hänvisas från p. 2 (s. 1)
1.Ekonomiskt bistånd enligt SoL är det svenska samhällets yttersta skyddsnät som ska säkerställa kommuninvånares grundläggande behov av mat, boende, medicin, tandvård, etcetera. Biståndet syftar till att en ”skälig levnadsnivå” för enskilda uppnås och att möjligheterna att leva ett självständigt liv stärks. Biståndet bedöms och administreras av socialtjänsten på delegation av socialnämnden i kommunerna med stöd av SoL.s. 1
2.Ett avslag på en ansökan om ekonomiskt bistånd kan överklagas till förvaltningsdomstol där enskilda och socialnämnden blir motparter. I förvaltningsrättsliga mål finns en känd resursojämlikhet mellan parterna och processen i förvaltningsdomstolen. Domstolen har enligt förvaltningsprocesslagen (1971:291) (FPL) en utredningsskyldighet som ska utjämna resursojämlikheten mellan parterna vilket blir särskilt viktigt i de fall där resursskillnaden är stor. Eftersom utredningsskyldigheten ska fungera utjämnande mellan parterna i processen menar lagstiftaren att behov av ett juridiskt ombud inte finns i förvaltningsmål.s. 1
3.Den rättssociologiska forskning som finns om domar om ekonomiskt bistånd har undersökt rättigheter generellt, men vi har inte hittat några studier om resursojämlikhet, domstolens utredningsskyldighet eller rätten till en rättvis rättegång i mål om ekonomiskt bistånd. Kunskap saknas även om hur många mål enligt SoL som gäller ekonomiskt bistånd och hur många som får bifall av de som överklagar beslut om ekonomiskt bistånd. Då de som är i behov av ekonomiskt bistånd ofta lever i utsatta situationer och resursojämlikheten mellan parterna är stor är denna kunskap viktig.s. 1
4.Syftet med denna studie är att undersöka hur förvaltningsdomstolarna hanterar mål om ekonomiskt bistånd enligt SoL och hur principen om en rättvis rättegång uppfylls av förvaltningsrätten. För att uppfylla syftet kommer följande frågor att besvaras: 1. Hur stor andel av besluten om ekonomiskt bistånd enligt SoL överklaga-s. 2
5.des till de olika förvaltningsdomstolarna under åren 2013–2023 (överkla-s. 2
6.gandefrekvens) och hur många av dessa fick bifall (bifallsfrekvens)? 2. Finns det i förvaltningsrätten skillnader mellan mål som får avslag ochs. 2
7.bifall gällande egenskaper hos den klagande och domstolen, hantering avs. 2
8.domstolens utredningsskyldighet samt vad frågan i målet gäller som är avs. 2
9.betydelse för rätten till en rättvis rättegång? För att en domstolsprocess ska vara rättvis bör det inte ha betydelse vem som överklagar eller vem som dömer i målet. Hos den klagande undersöks egenskaper som kön och om barn finns i hushållet och om ombud finns. För domstolen undersöks domarens kön, typ av enhet som dömt i målet, om domaren är utbildad, samt om denne dömer ensam eller tillsammans med nämndemän. Utredningsskyldigheten undersöks genom att studera om parterna har getts möjlighet till eller förelagts att yttra sig, i vilken utsträckning klagande har yttrat sig, samt om bevisning finns från parterna, hur bevisningen värderas och vilken beviskravsnivå som används. Gällande barn undersöks särskilt hur deras behov utreds och om det finns någon skillnad efter barnkonventionens införande. Med frågan i målet avses vilken rättsfråga som domstolen ska avgöra, kopplat till de krav som ska uppfyllas för rätten till bistånd.s. 2