3 · Jäv och koncernkonkurser

1.Konkurslagen sätter som nämnts inledningsvis inga hinder mot att samma konkursförvaltare utses för flera konkurser inom samma koncern samtidigt. Enbart den omständigheten i sig att förvaltaren handlägger flera förfaranden parallellt är inte jävsgrundande.s. 639

2.Utmärkande för koncerner är dock att det finns kopplingar mellan koncern­ medlemmarna. I prop. 1988/89:31 konstateras att konkursförvaltaren kan hamna i besvärliga situationer som förvaltare för ett moderbolag och för ett dotterbolag samtidigt. Det kan helt enkelt finnas motstridiga intressen i olika konkursbon inom en koncern. Som exempel ges att ett moderbolag kan ha en fordran på ett dotterbolag och att förvaltaren då ”i realiteten kan komma att ha ställning av borgenär i det bolag där han också är förvaltare, dvs. i dotterbolaget. Därmed är det uppenbarligen stor risk för förvaltaren att hamna i intressekonflikter som kan vara ägnade att rubba förtroendet för hans opartiskhet.”s. 639

3.Kopplingarna mellan koncernmedlemmarna kan se olika ut beroende på hur koncernen är organiserad. Det kan röra sig om alltifrån en mindre stark kopp­ ling, såsom att ett moderbolag endast har ett intresse i ett dotterbolag genom sitt ägande av detsamma, till att det finns fler och starkare kopplingar mellan koncernmedlemmarna. Förutom ett möjligt fordringsförhållande kan det under en konkurs också förekomma frågor om kvittning, återvinning, separationsrätt till viss egendom eller en tvist av något annat slag i förhållande mellan kon­ cernmedlemmarna. Det ligger nära till hands att det kan föreligga ett möjligt jävsgrundande förhållande för konkursförvaltaren i sådana fall.s. 640

4.Detsamma lär även gälla för andra frågor där förvaltaren ska, eller kan komma att behöva, ta ställning till hur konkursboet ska förhålla sig till den andra kon­ cernmedlemmen som förvaltaren samtidigt hanterar. Det innebär att så snart det uppstår en intressekonflikt av något slag mellan konkursgäldenärerna som förvaltaren behöver ta ställning till kommer förvaltaren att hamna i ett möjligt jävsgrundande förhållande.s. 640

5.Ett möjligt jävsgrundande förhållande är dock inte tillräckligt för att konsta­ tera att förvaltaren är jävig. Det krävs som nämnts också att förhållandet i det aktuella fallet är ägnat att rubba förtroendet för förvaltarens opartiskhet. Det måste således göras en vidare bedömning av omständigheterna i varje enskilt fall.s. 640

6.Det kan dessutom vara svårt att bedöma vad som utgör en intressekonflikt, eller var gränserna går för en sådan, under en koncernkonkurs. Ett exempel är när det är fråga om att fortsätta den ena gäldenärens verksamhet för att kunna samordna en försäljning av den andra gäldenärens verksamhet. En möjlig intresse konflikt skulle då kunna bestå i de ökade kostnader och den tidsutdräkt det innebär för det ena konkursboet med en fortsatt drift. En förutsättning för en fortsatt drift är visserligen att de ökade kostnaderna kompenseras genom en potentiell ökad tillgångsmassa i konkursboet, genom fördelar vid den sam­ ordnade försäljningen. Om förvaltaren handlägger båda konkurserna samtidigt kan dock den här möjliga intressekonflikten eventuellt räknas som ett jävsgrun­ dande förhållande, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet.s. 640

7.Här bör också inflikas att förvaltaren alltid har att förhålla sig till sitt upp­ drag enligt konkurslagen under sin förvaltning. I en situation där förvaltaren ställs inför en intressekonflikt och förvaltaren inte kan fatta ett beslut till fördel för det ena konkursboet utan att det riskerar att skada det andra konkursboet, hamnar förvaltaren i ett svårt läge. Förutom att det kan röra sig om ett jävsgrun­ dande förhållande är det dessutom så att förvaltarens uppdrag är att ta tillvara det enskilda borgenärskollektivets intressen och att i det syftet främja en snabb och förmånlig avveckling av boet. Det finns därför inte något större utrymme för förvaltaren att fatta beslut eller vidta åtgärder för ett konkursbo till nackdel för ett annat konkursbo som förvaltaren handlägger parallellt, alldeles oavsett frågan om jäv.s. 640

8.Exemplet om fortsatt drift tangerar frågan om förvaltarens uppdrag på så sätt att en fortsatt drift i alla fall förutsätter att detta är gynnsamt för det enskilda borgenärskollektivets intressen, eller enligt undantaget i 7 kap. 8 § 2 st. kon­ kurslagen, att det främjar sysselsättningen långsiktigt. Förutsatt att förvaltaren agerar enligt sitt uppdrag får det inte finnas en intressekonflikt i situationen mellan konkursbona. Om det finns en intressekonflikt kommer förvaltaren inte att kunna vidta någon åtgärd eftersom det inte skulle vara förenligt med förval­ tarens uppdrag vad gäller det konkursbo, och därigenom det borgenärskollektiv, som riskerar att drabbas negativt av åtgärden. Detta är dock givetvis en annan fråga än just frågan om jäv, men den visar den vidare komplexiteten i att hantera koncernkonkurser för samma förvaltare.s. 641

9.En fråga som relaterar till frågan om jäv vid gemensam förvaltning, är frågan om jäv när det handlar om att utse samma förvaltare för en efterföljande konkurs inom samma koncern. Det rör sig således då inte om att konkurserna hanteras parallellt, utan efter varandra. Att utse samma förvaltare kan motiveras med att de kunskaper som förvaltaren har om koncernen bedöms vara värdefulla och tidsbesparande vid den senare konkursen samt att den tidigare konkursen skedde i nära tidsmässigt samband så att kunskaperna fortfarande är användbara.s. 641

10.Egentligen gör sig samma överväganden gällande angående jäv när det handlar om att utse samma förvaltare vid en efterföljande konkurs som vid en gemensam, parallell, handläggning. Det kan, liksom vid gemensam förvaltning och beroende på hur nära sammankopplade gäldenärerna har varit, förekomma jävsgrundande förhållanden som relaterar till just kopplingarna mellan konkurs­ gäldenärerna.s. 641

11.En skillnad är dock att förvaltaren i den senare konkursen också kan komma att få granska och hantera åtgärder och beslut fattade i den tidigare konkursen som förvaltaren själv har fattat. Beroende på omständigheterna, om det före­ kommer intressemotsättningar i förhållande till den senare konkursen, kan det också utgöra ett jävsgrundande förhållande för förvaltaren. Den andra situationen som kan vara intressant att lyfta angående jäv och kon­ cernkonkurser är när olika förvaltare samverkar avseende olika koncernmed­ lemmars konkurser. Samverkan kan handla om alltifrån enbart utbyte av viss information till exempelvis samordning av försäljning av egendom, när detta är fördelaktigt inom respektive konkurs.s. 641

12.Samverkan mellan olika konkursförvaltare utgör dock inte något jävsgrun­ dande förhållande i sig enligt konkurslagens jävsbestämmelser. Detta gäller även om det förekommer intressemotsättningar mellan konkursbona. Förval­ tarna handhar var sitt förfarande och ansvarar själva för det i förhållande till sina olika konkursbon. Det innebär att en förvaltare i detta fall inte ställs inför interna intressekonflikter på samma sätt som när en ensam förvaltare handhar flera konkurser inom samma koncern. En konkursförvaltare är dessutom typiskt sett inte motiverad att fatta beslut som kan vara negativa för förvaltarens kon­ kursbo till fördel för en förvaltare för ett annat konkursbo, inte minst eftersom det kan leda till skadeståndskrav.s. 642

13.Slutsatsen att samverkan mellan olika konkursförvaltare i sig inte är jävs­ grundande gäller dock enbart just samverkan sett helt isolerat. Det kan givetvis också finnas andra förhållanden mellan förvaltarna, eller i relation till andra berörda personer, och som kan aktualisera frågan om jäv. Det kan handla om att en förvaltare har någon form av eget ekonomiskt eller personligt intresse, som skiljer sig från konkursboets, att främja den andra konkursförvaltaren eller det andra konkursboet. Ett möjligt exempel kan vara om förvaltarna har personliga kopplingar, de kanske är makar, och den ena förvaltaren står i borgenärsställning i den andra förvaltarens konkurs eller har ett intresse i en sak som kan bli före­ mål för återvinning i den andra konkursen. Här är det dock inte nödvändigtvis själva samverkan eller koncernförhållandet i sig som leder till att frågan om jäv aktualiseras utan det är snarare just förhållandet mellan förvaltarna och respek­ tive konkursbo. Den formen av jävsproblematik behandlas inte i denna artikel.s. 642

14.Samverkan mellan olika förvaltare är sammanfattningsvis inte i sig jävsgrun­ dande enligt konkurslagen. Det är dock samtidigt också relevant att diskutera hur nära förvaltarna faktiskt kan komma varandra i sin samverkan innan när­ heten i sig räknas som jävsgrundande. Detta aktualiserar frågan om kontorsjäv. En praktiskt viktig fråga vad gäller jäv under koncernkonkurser är det så kallade kontorsjävet. Om en förvaltare är verksam på en arbetsplats där någon av förval­ tarens kollegor har ett jävsgrundande förhållande räknas det även som att samma jävsgrundande förhållande gäller för förvaltaren. Enligt prop. 1988/89:31 torde detta gälla alla jurister som förvaltaren har en gemensam kontorsorganisation med.s. 642

15.Detta innebär att när förvaltare för olika konkurser inom en koncern delar kontorsorganisation, oavsett om förvaltarna samverkar med varandra eller inte, kan jävsgrundande förhållanden ”smitta”. En intressekonflikt mellan konkurs­ bona kan således leda till att förvaltarna räknas som jäviga.s. 643

16.Om förvaltarna däremot inte delar kontorsorganisation torde det däremot inte bli tal om att förvaltarna ”smittar” varandra enbart för att de samverkar med varandra angående konkurser för olika koncernmedlemmar. Samverkan är som nämnts inte i sig jävsgrundande, om det inte förekommer i kombination med andra jävsgrundande förhållanden mellan förvaltarna. Det krävs just att förval­ tarna delar kontorsorganisation för att det ska bli tal om kontorsjäv.s. 643

17.Kontorsjäv kan också aktualiseras i förhållande till andra kollegor, både vid samverkan mellan olika förvaltare och vid en parallell handläggning av kon­ cernmedlemmars konkurser för en ensam förvaltare. Det kan exempelvis handla om att en kollega till förvaltaren, som är verksam på samma kontor, biträder eller tidigare har biträtt en borgenär i konkursen. Då kan kollegans jävsgrun­ dande förhållande ”smitta” förvaltaren.s. 643

18.Vad gäller just parallell förvaltning av konkurser inom en koncern med samma förvaltare skiljer sig egentligen inte bedömningen av kontorsjäv från vad som gäller för kontorsjäv i allmänhet. Samma typ av bedömning gör sig gällande oavsett om det rör sig om gäldenärer inom en koncern eller en ensam gäldenär, det vill säga att kollegors jävsgrundande förhållanden smittar förvaltaren.s. 643

19.En betydande skillnad är dock att risken för kontorsjäv kan öka vid samför­ valtning inom en koncern jämfört med vid förvaltning rörande en ensam gälde­ när. Detta beror helt enkelt på att det typiskt sett är fler intressenter involverade och som kan ha kopplingar till förvaltarens kollegor, eftersom det just rör sig om flera konkursgäldenärer. Det gäller i synnerhet vid större koncernkonkurser.s. 643

20.Risken för kontorsjäv innebär att det i praktiken kan vara svårt för en förval­ tare, som är verksam inom en större kontorsorganisation, att ta på sig ett uppdrag om samförvaltning av koncernkonkurser. Det gäller kanske främst vid större koncernkonkurser och då just beroende på antalet involverade intressenter. Samtidigt är en större kontorsorganisation användbar, och kanske till och med nödvändig, under en större koncernkonkurs eftersom det krävs en viss organisa­ tion för att kunna hantera en sådan.s. 643