3 · Omständigheter och underinstansernas

1.bedömning jämte kommentarer Ett telekombolag (Bolaget) ansökte om ledningsrätt för basstation på befintlig byggnad i sju olika fastigheter hos Lantmäteriet. Fastigheterna och byggnaderna ägdes i ett av fallen av ett privat fastighetsbolag och i sex av fallen av Luleå kommun (Fastighetsägaren). Fastigheterna låg inom tätort. Anordningarna för basstationerna var redan uppförda på samtliga byggnader med stöd av hyresavtal mellan Fastighetsägaren och Bolaget. Ansökan om ledningsrätt gällde alltså befintliga anordningar som sedan början av 2000-talet användes av Bolaget i dess verksamhet. Fastighetsägaren var emot ledningsrättsupplåtelsen och menade att hyresavtal fortsatt var den mest lämpliga upplåtelseformen; man var även villig att fortsatt upplåta befintliga anordningar med hyresavtal istället för ledningsrätt.s. 145

2.Prövningen i samtliga instanser hade sin tyngdpunkt på om den från Bolaget yrkade lokaliseringen var lämplig enligt 6 § LL. Utöver lämplighetsprövningen enligt 6 § LL prövades även 8 och 10 §§ LL, men enbart med korta motiveringar om att dessa var uppfyllda och inte utgjorde något hinder mot den sökta ledningsrätten.s. 145

3.Lämplighetsprövningen enligt 6 § LL består vidare av två delar: 1) ledningsrätt får inte upplåtas om ändamålet lämpligare bör tillgodoses på något annat sätt eller 2) om olägenheterna från ledningsrätten, från såväl allmän som enskild synpunkt, överväger de fördelar som vinns genom upplåtelsen. Primärt syftar bestämmelsen till att skydda olika motstående enskilda intressen och ska vidare ses som ett komplement till övriga bestämmelser i ledningsrättslagen som ger skydd åt allmänna intressen. Bestämmelsen har sin förebild i 2 kap. 12 § ExL som i princip är identisk med förevarande paragraf; vägledning vid tillämpningen av 6 § LL ges därför delvis av expropriationslagens förarbeten.s. 145

4.Den första delen av lämplighetsprövningen innebär mycket kortfattat att prövningen ska rikta in sig på om det finns alternativa geografiska lokaliseringar som är mer lämpliga än den yrkade. HD har i ett tidigare fall fastslagit att innebörden av bestämmelsen inte innebär att lämpligheten av andra alternativa rättsliga upplåtelser ska undersökas, t.ex. expropriation eller frivilliga avtal, utan avsikten med bestämmelsen är just om det finns alternativa lokaliseringar som är mer lämpade än den som sökts. En sådan tolkning följer även av förarbetena.s. 145

5.Den andra delen innebär att ledningsrätten totalekonomiskt måste leda till positiv nettonytta, dvs. summan av nyttor och olägenheter måste vara positiv. I denna ”kalkyl” ska hänsyn tas till såväl ekonomiska som ideella värden. En tvångsvis markåtkomst kan alltså, vilket är helt naturligt, sett från samhällsnyttosynpunkt inte leda till en sämre situation jämfört med om markåtkomsten inte hade genomförts. Det är med andra ord viktigt att alla tänkbara omständigheter tas i beaktande vid denna del av lämplighetsprövningen. I ledningsrättssammanhang har bestämmelsen varit föremål för prövning av HD tidigare där det tydligt framgår att alla relevanta omständigheter från såväl ekonomisk som ideell synpunkt måste beaktas.s. 146

6.I sitt yrkande menar Bolaget att lokaliseringen till befintliga fastigheter är lämplig och att en lokalisering till annan plats skulle innebära stora kostnader och olägenheter, främst eftersom anordningarna redan finns på plats. En kostnad som kommer uppstå, utöver ordinära flyttkostnader, är att en ändring av en befintlig lokalisering av en basstation innebär att ett stort antal andra basstationer måste ”riktas om” och justeras i förhållande till den nya positionen. Bakgrunden är att basstationerna är sammanlänkade med varandra elektroniskt och ändras positionen på en station måste andra basstationer också avpassas för att fungera ändamålsenligt (dvs. generera mottagning på exempelvis mobiltelefon). För att inte slå sönder ett fungerande system är befintliga byggnader där anordningarna redan är uppförda enligt Bolaget den mest lämpliga lokaliseringen. HD beaktar, som vi ska återkomma till nedan, delvis denna förutsättning i sina domskäl.s. 146

7.Det som Fastighetsägaren å sin sida främst anförde som hinder mot ledningsrätt var att en upplåtelse skulle försvåra en ändamålsenlig användning och utveckling av fastigheterna. Enligt Fastighetsägaren finns stadsutvecklingsplaner för området innebärande att aktuella fastigheter i framtiden ska komma att användas på ett annat sätt jämfört med idag. Ledningsrätterna förhindrar och försvårar detta, vilket gör att ledningsrätterna enligt Fastighetsägaren är olämplig att lokalisera till de aktuella byggnaderna.s. 146

8.Att det potentiellt kan behöva göras framtida förändringar på fastigheter (och byggnader) där ledningsrätt ska upplåtas aktualiserar en fråga om varaktighet samt olägenheter från en potentiell framtida omprövning av ledningsrätten. Förfarandet med omprövning är något speciellt eftersom det innebär att en upplåten ledningsrätt kan ändras och/eller omlokaliseras givet att det uppkommit ändrade förhållanden eller framkommit ett klart behov av omprövning. Detta i sig är dock inte unikt; inträder någon ny förutsättning av betydelse kan ofta ny förrättning initieras även i andra sammanhang; det speciella med omprövningen i förevarande sammanhang är istället att hela kostnaden för att ändra eller flytta ledningsägarens anordningar inklusive förrättningskostnader drabbar fastighetsägaren. Om de aktuella fastigheterna i framtiden exempelvis ska exploateras eller byggas om eller rivas, och ledningsrätten med anledning av detta behöver omlokaliseras, drabbar denna kostnad alltså till fullo Fastighetsägaren, vilket gör lämplighetsfrågan om varaktighet och lokalisering av ledningsrätt till befintliga byggnader extra delikat. Till detta kan även adderas att omprövningskostnaden i sig, trots att den ligger i framtiden, utgör en ersättningsgill skada vid värdetidpunkten. Denna typ av skada är dock mycket svår att ersättningsbestämma vid värdetidpunkten och risken för att kostnaderna vid en faktisk flytt är högre än den utgivna ersättningen ligger helt på fastighetsägaren, vilket torde vara huvudorsaken till att ledningsrätt på byggnad ses som något mycket negativt från fastighetsägarhåll då man upplever sig bli pålagd en svårvärderad risk. Lantmäteriet beslutade i enlighet med ansökan. Förrättningarna överklagades av Fastighetsägaren till Mark- och miljödomstolen (MMD) som upphävde samtliga beslut. Ur domskälen framgår att MMD bedömde att det sökta ändamålet inte var varaktigt eftersom tekniken i basstationen (3G) enligt MMD skulle komma att föråldras inom en överskådlig tid. Att varaktighet saknas innebär enligt MMD att ett beviljande i det aktuella fallet skulle gå emot ledningsrättsl agens intentioner om att tillgodose långsiktiga behov samt att det hos den sökande inte finns något långsiktigt behov av det sakrättsliga skydd som en ledningsrätt genererar. MMD menar vidare att eftersom ändamålet inte är varaktigt så är det lämpligare att lösa behovet med ett frivilligt hyresavtal. Fastighetsägaren hade erbjudit telekombolaget att under begränsad tid fortsätta hyra det aktuella utrymmet i byggnaden, vilket enligt MMD är något som bör beaktas vid lämplighetsprövningen. I det aktuella fallet innebär möjligheten att hyra enligt MMD att behovet av ledningsrätt är svagt och att behovet lämpligare kan tillgodoses genom det erbjudna hyresavtalet, vilket till synes går emot tidigare omnämnda Ledningsrätt i gatubelysning. MMD:s dom överklagades av Bolaget till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). MÖD upphävde delvis MMD:s beslut; man beviljade yrkad ledningsrätt i sex fastigheter, men avslog ansökan i en fastighet där ledningsrätt inte ansågs vara lämplig.s. 147

9.Att MÖD dömde annorlunda kan främst förklaras av att man bedömde varaktigheten av ledningsrätten annorlunda jämfört med MMD. Även om teknikutvecklingen förändras finns dels ett behov av den befintliga anordningen för många kommande år, dels att den befintliga anordningen genom mindre åtgärder kan användas vid implementeringen av kommande teknikutveckling (4G) utan att ändamålet i sig förändras. Enligt MÖD finns därför ett långsiktigt behov av ledningsrätt för Bolaget och MÖD omnämner två specifika intressen som kommer tillgodoses: dels Bolagets enskilda intresse av att vara en konkurrenskraftig aktör på telekommarknaden, dels det allmänna intresset av adekvat telekommunikationsinfrastruktur.s. 148

10.I avvägningen ska sedan dessa intressen, som ledningsrätten tillgodoser, vägas mot Fastighetsägarens intresse av att inte belastas av en ledningsrätt. Det är i förevarande fall framför allt att ledningsrätterna skulle försvåra eller hindra en ändamålsenlig användning av fastigheten, försvåra utveckling och anpassning av de befintliga byggnaderna till kommunens behov och offentliga verksamheter samt att ledningsrätt i byggnader över tid generellt kan komma att innebära problem då byggnader inte sällan behöver byggas om eller rivas för att ge plats åt ny bebyggelse och stadsutveckling, vilket gör att omprövning kan behöva göras. Här menar MÖD att nyttan av ledningsrätten trots detta väger tyngre än de olägenheter som uppkommer hos Fastighetsägaren.s. 148

11.Vidare nekades ledningsrätt i en av byggnaderna som ansökan gällde. Byggnaden i fråga användes som brandstation. Fastighetsägaren (kommunen) gjorde gällande att byggnaden skulle rivas inom några år och att ledningsrätten därför skulle behöva omprövas för att en rivning och efterföljande stadsutveckling med bl.a. bostäder eller hotell skulle kunna genomföras. Någon detaljplan för dessa nya stadsutvecklingsplaner fanns dock inte och inte heller något sökt rivningslov eller dylikt som indikerade att byggnaden skulle rivas eller förändras. Dock fanns en detaljplan antagen för ett annat område i kommunen där en ny brandstation skulle uppföras, vilket enligt MÖD gör det tillräckligt sannolikt att förevarande byggnad inom en överskådlig tid skulle behöva rivas. Eftersom det enligt MÖD är sannolikt att ledningsrätten kommer behöva omprövas relativt kort tid från ledningsbeslutet är lokaliseringen till förevarande byggnad inte lämplig. Även om MÖD inte säger det rakt ut använder man ett resonemang om varaktighet som alltså inte var uppfyllt för förevarande byggnad.s. 148