Citat i kontext

3 · Om tolkningsprinciper för skiljeavtal

1.Det har alltså i Franks och Heumans artiklar ifrågasatts om HD i Husqvarnas skiljeavtal avsett att ta avstånd från det som Frank betecknat som in dubio-regeln. Avståndstagandet skulle då vara underförstått genom att HD inte fullt ut återgett vad som skrivits i Belgor om tolkningsprinciper och begreppet ”rättsförhållande”.s. 539

2.Här finns det anledning att beröra domskrivningstekniken i HD:s avgöranden. Det är alltid en avvägningsfråga hur mycket som ska tas med från tidigare avgöranden som har relevans för den fråga som ska prövas i det enskilda fallet. Det handlar typiskt sett om att beskriva de byggstenar som ska bilda grunden för avgörandet av den aktuella frågan. Ibland kan hänvisningen ske på ett utförligt sätt genom att HD i en eller ett par punkter i sina skäl närmast ordagrant återger vad som skrivits i ett tidigare avgörande. Ett belysande exempel har sitt ursprung i NJA 2001 s. 750 som innehåller en genomgång av relevanta faktorer att beakta vid tolkningen av försäkringsvillkor. Detta avsnitt har, med varierande utformning, sedan återkommit i en lång rad avgöranden av försäkringstvister (se bl.a. NJA 2006 s. 53, NJA 2013 s. 253, NJA 2017 s. 237, NJA 2018 s. 834, NJA 2019 s. 638 (II) och NJA 2020 s. 1025). Betydelsen av att återgivandet inte är exakt likadant i varje avgörande ska inte överdrivas. Ofta är det så att förhållandena i det enskilda fallet är sådana att inte alla de faktorer som räknas upp i 2001 års fall blir aktuella att beakta. Ibland tenderar hänvisningstexten om en etablerad praxis att bli kortare med tiden, se exempelvis 2006 års fall jämfört med 2020 års fall.s. 539

3.Andra gånger görs hänvisningen mer översiktligt genom en enda mening eller kanske enbart en referens inom parentes till det tidigare rättsfallet. Den senare tekniken återfinns för övrigt i flera punkter i Belgor. Även en kort hänvisning bär en betydelse som inte ska förbises.s. 539

4.Däremot ska avsaknaden av en hänvisning till ett tidigare rättsfall inte tolkas motsatsvis, dvs. att avsaknaden skulle innebära ett avståndstagande från ett tidigare avgörande. Om HD verkligen avser att tydligt avgränsa betydelsen av ett tidigare avgörande sker det öppet. Ett närliggande exempel finns i ”Tupperware” NJA 2010 s. 734 (jfr även ”Avräkningsavtalet” NJA 2017 s. 226) om handläggningen av utomobligatoriska anspråk i skiljeförfaranden, där det tidigare avgörandet ”Vägmaterialet” NJA 2007 s. 475 nyanserades.s. 539

5.Mot den bakgrunden är det svårt att läsa in någon form av avståndstagande från Belgor i beslutsskälen i Husqvarnas skiljeavtal. Det finns inte någonstans i skälen en antydan till att den s.k. in dubio-regeln skulle vara överspelad. Tvärtom finns det i punkten 15 i beslutsskälen ett återgivande av den huvudsakliga texten i Belgors punkt 14. Även i beslutsskälen punkterna 14 och 18 hänvisas till Belgor. Med andra ord bygger Husqvarnas skiljeavtal vidare på det tidigare avgörandet. Som jag uppfattar saken är således de tolkningsprinciper som Belgor ger uttryck för alltjämt gällande.s. 540