Lennander, Kredit och säkerhet, s. 105. 1 4 Hellner, Jan, Hager, Richard, Persson, Annina H., Speciell Avtalsrätt II. Kontraktsrätt. Första häftet. Särskilda avtal, Norstedts Juridik, Stockholm, 8 uppl., 2023, s. 145. 15 Hessler, Henrik, Allmän sakrätt: om det förmögenhetsrättsliga tredjemansskyddets principer, P.A. Norstedt och Söners Förlag, Stockholm, 1973, s. 371. 16 Se Rodhe, Obligationsrätt, s. 392. Jfr däremot Ramberg, Jan, Herre, Johnny, Köplagen: en kommentar, Juno, version 3B, [åtkomst 2023-12-27] som betecknar den som en detentionsrätt. Se även NJA 1982 s. 404 som på ett pedagogiskt sätt klargör skillnaden. 17 Retentionsrätt till fast egendom är inte möjligt och ansågs av lagstiftaren vara svårförenligt med inskrivningsväsendet. Se SOU 1947:38 s. 234 f. Se även förarbetena till konsumenttjänstlagen prop. 1984/85:110 s. 328 och SOU 1979:36, s. 399 f., 403 f. och 508. 1 8 Av särskild betydelse är frågor om återvinning i konkurs, se särskilt avsnitt 3.5, 4.2 och 5 i denna framställning. 19 Se NJA 2008 s. 282. Detta fastslogs redan i NJA 1936 s. 650. 20 Se NJA 1987 s. 312. 2 1 Rodhe, Obligationsrätt, s. 397. 22 Vid beställarens konkurs finns numera förbud enligt lag att innehålla dennes räkenskapsmaterial mot konkursförvaltaren, KL 7:12 st. 2. 23 Jfr Strömgren, Peter, Retentionsrätt och detentionsrätt för blygsamma fordringar, i Vänbok till Lena Olsen, reds. Samuelsson, Joel, och Zackariasson, Laila, Iustus Förlag, Uppsala, 2019, som presenterar mer utförliga kommentarer till rättsfallet och frågan om proportionalitet. 24 Jfr Likvidators retentionsrätt. 2 5 Jfr de speciella undantagen i 3.2. 2 6 Prop. 2008/09:88 s. 110. 27 Bestämmelsen brukar endast betecknas som en retentionsrätt. Se Håstad, Torgny, Köprätt: och annan kontraktsrätt, 6 uppl., Iustus, Uppsala, 2009, s. 339. 28 Undén, s. 237 f. Se även departementschefens motivering i prop. 1970:142 s. 92 f. 29 Prop. 1970:142 s. 157 f. 3 0 Se även t.ex. NJA 2020 s. 384 om köp av bostadsrätt där KommL befanns tillämpbar. 31 Undén, s. 238 f. Se även Hessler, s. 371 som ställer sig tveksam till att olikbehandling av uppdragstagare i förmånsrättshänseende kan motiveras med att tjänster som inte har samma fysiska samband med viss egendom som t.ex. en hantverkare inte skulle vara lika ”stötande” eller ”orättvist”. 32 Bengtsson, s. 171. Se även författningskommentarerna till 1 § KommL i prop. 2008/09:88 s. 89, som anger att lagen ger uttryck för vad som anses vara allmänna rättsgrundsatser i uppdragsförhållanden, och att det därför finns utrymme att tillämpa lagen analogt på den som har åtagit sig att för annans räkning företa rättshandlingar av annat slag än sådana som omfattas av tillämpningsområdet. 3 3 HD:s domskäl p. 31. 34 HD:s domskäl p. 35–6. 3 5 Lennander, Gertrud, Återvinning i konkurs, 4 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2013, s. 290. Jfr dock Håstad, Sakrätt, s. 349. 36 HD:s domskäl p. 33. 3 7 Se t.ex. Lennander, Kredit och säkerhet, s. 121 som hänvisar till Undén, s. 223. Se även Rodhe, Sakrätt, s. 145, Hessler, s. 350. Jfr Walin, Gösta, Millqvist, Göran, Persson, Annina H, Panträtt, 3 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2012, s. 16. Jfr även Håstad, Sakrätt, s. 350. 38 Denna framställning använder begreppen avtal och avtalstolkning i den vidare bemärkelsen. För sammanfattning av de två olika synsätten, se Arvidsson, ”Bunden och fri utfyllning eller bara avtalstolkning?”. Se även Samuelsson, Joel, Tolkning och utfyllning, Iustus, Uppsala, 2008, passim. 3 9 En stark indikation på detta är t.ex. Walin, Gösta, Materiell konkursrätt, 2 uppl., Norstedts förlag, Stockholm, 1987, s. 205 f., som uttalar att det har gått ”troll i ord” avseende begreppet legal säkerhetsrätt och frågan om kopplad panträtt ska anses avtalad eller legal. 40 Se Walin, Panträtt, s. 18, som skillnaden mellan legala och konventionella panträtter. 41 Hessler, s. 350. 42 Se Håstad, Sakrätt, som kallar detta för ett ”typtvång”, s. 130. 4 3 Se Håstad, Sakrätt, s. 351 f. 44 Jfr det norska rättsfallet Rt-2013-129, där Høyesterett fann att standardavtalet NSAB 2000 inte kunde återvinnas med stöd av dekningsloven § 5–7 (norska motsvarigheten till KL 4:12) eftersom den utgör sedvanerätt. 45 Se Heidbrink, Jakob, ”Sedvanans betydelse i modern förmögenhetsrätt”, SvJT 2020 s. 770, som uppmärksammar detta uttalande och utforskar dess metodologiska implikationer. 46 Jfr dock Heidbrink, ”Speditörpanten — en rättskällerevolution på grundval på skakig argumentation”, s. 128. 47 Se SOU 1970:75 s. 153 där utredningen uttalar om förslaget till återvinning av säkerställande (dåvarande 34 §, numera KL 4:12) ”torde överhuvud knappast bli aktuell” avseende retentionsrätt eller legala panträtter. Med begreppet retentionsrätt inbegreps även kopplad panträtt enligt utredningens terminologi, a.a. s. 232. Se även Lennander, Återvinning, s. 290. Jfr Håstad, Sakrätt, s. 349. 48 Lennander, Återvinning, s. 290. 4 9 Lennander, Återvinning, s. 290. 50 Se Håstad, Sakrätt, s. 349. Se även Palmér, Eugène, Savin, Peter, Konkurslagen — en kommentar, Norstedts Juridik, Juno version 52, publicerad digitalt 2023-07-28 [åtkomst 2023-12-27]. 51 Håstad, Sakrätt, s. 349. 52 Se Håstad, Köprätt, s. 318, som ser kopplad panträtt som en legal panträtt 53 Se Palmér & Savin, Konkurslagen — en kommentar. Se även Walin, Materiell konkursrätt, s. 197 f. och s. 205 f. 54 Se allmän motivering till införandet av undantaget från återvinning enligt KL 4:12 för ordinära säkerställandet, om att återvinning bör ta sikte på det som avviker från det normala, prop. 2001/02:57 s. 7. 5 5 Heidbrink, ”Standardavtal och handelsbruk — same, same, but different?”. 56 Heidbrink, ”Speditörpanten — en rättskällerevolution på grundval av skakig argumentation”, s. 127 f. 5 7 Bengtsson, Bertil, Särskilda avtalstyper I, 2 uppl., Norstedt och söners förlag, Stockholm, 1976, s. 19. Se även domskäl p. 40 i Likvidators retentionsrätt och minoritetens skiljaktiga mening i Speditörpanten p. 13–14.
Hänvisas från p. 4 (s. 308)
1.1.1 Karaktär och terminologi Retentionsrätt kan förstås som ett samlingsbegrepp för rätten att hålla inne lös egendom från ägaren som säkerhet för vissa fordringar uppkomna genom arbete på egendomen. I doktrin brukar retentionsrätt beskrivas som ett till panträtten ”närstående institut av sakrättslig karaktär”, men där säkerhetsrätten uppkommer på andra sätt än genom uttryckliga avtal (konventionell panträtt). Kännetecknande för retentionsrätt är att borgenären med retentionsrätt (retinenten) fått besittning eller kontroll över retentionsegendom i första hand för att utföra arbete på eller att vårda den, snarare än att retentionsegendomen ska utgöra säkerhet för penninglån. Retentionsrätt förekommer i flertalet lagar, men kan också uppstå utan uttryckligt lagstöd. Ett konkret exempel: en bilreparatör har utfört arbete på en kunds bil som reparatören förvarar i sin verkstad. Därefter går kunden i konkurs, utan att ha betalat reparatören. Reparatören har i detta läge retentionsrätt i bilen till säkerhet för sin fordran på reparationsarbeten på bilen. Reparatören har dock inte retentionsrätt i bilen för andra fordringar mot kunden än de som avser reparationen.s. 306
2.Retentionsrättens syfte har traditionellt ansetts bestå i att utgöra ett tryck på beställaren att betala, snarare än att egendomen ska utgöra kreditsäkerhet vid beställarens insolvens. Det sägs att retentionsrätt inte tar direkt sikte på den innehållna egendomens förmögenhetsvärde och därför även kan stiftas i egendom utan omsättningsvärde såsom rättegångshandlingar eller prover och mönster vid kommissionsköp. En skillnad mot panträtt som tidigare fanns var att retentionsrätt inte medförde rätt att realisera retentionsegendomen, utan endast att kvarhålla den. Institutet brukade därför i äldre doktrin beskrivas som en svagare säkerhet än panträtt. Denna skillnad i rättsverkan har successivt suddats ut genom lagstiftning. Inom doktrin behandlas retentionsrätt och legal panträtt ofta som ett och samma institut. Vissa författare benämner av denna anledning de legala panträtterna som legala retentionsrätter. I denna framställning används termen retentionsrätt i vid bemärkelse, som även inbegriper legala panträtter. 1.2 Rättsverkan Rättsverkan av en uppkommen retentionsrätt är närmast identiska med handpanträtt. Den som innehar egendom med retentionsrätt får innehålla egendomen från ägaren eller den som har förfoganderätt över den fram till att fordran på arbete och vård är fullbetald. Retentionsfordran är förenad med särskild förmånsrätt med samma prioritet som handpanträtt, 4 § p. 3 förmånsrättslagen (FRL). Liksom panträtt är retentionsrätt inte accessorisk till en personlig fordran. En bilreparatör med retentionsrätt i en bil kan exempelvis göra den gällande mot andra än beställaren som denne har ett avtal om reparation med. Om bilen är lånad gäller retentionsrätt även mot ägaren. Om bilen säljs av beställaren består retentionsrätten även mot den nya ägaren. Ett annat exempel är fordran på vård av upphittad egendom. Retentionsrätt gäller då mot vem som helst som gör anspråk på den med äganderätt.s. 307
3.Vid konkurs jämställs retentionsrätt med handpanträtt i lös egendom, konkurslagen (KL) 1:5 st. 2. Vid företagsrekonstruktion jämställs retentionsrätt med handpanträtt vid tillämpning av det relativa verkställighetsförbudet under tiden som rekonstruktion pågår, 2:23 st. 2 p. 1 företagsrekonstruktionslagen (FRekL). Även vid specialexekution enligt UB jämställs retentionsrätt med handpanträtt. Särskilda regler gäller dock för realisation av retentionsegendom bestående av lösa saker som näringsidkare har utfört arbete på eller förvarat enligt lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har hämtats. Lagen är dock endast tvingande till förmån för konsumenter som har beställt arbetet eller förvaringen huvudsakligen för enskilt ändamål, 1 § st. 2. Precis som vid panträtt är det retentionsegendomens ägare som har rätt till eventuellt överskjutande värde från försäljning, 10 § st. 1 samma lag. Som undantag gäller dock enligt st. 3 samma paragraf att det överskjutande värdet tillfaller näringsidkaren om beloppet understiger femtio kronor eller om näringsidkaren har sålt saken i enlighet med sagda lag utan att beställaren har anmanats att hämta den och näringsidkaren inte vet var beställaren kan anträffas.s. 308
4.Samma principer om förbud mot förfallopant och panthavares redovisningsskyldighet bör gälla även vid realisation av retentionsrätt utanför konsumentförhållanden. Retentionsrätt torde också omfattas av odelbarhetsprincipen — som gäller för panträtter — som innebär att hela panten utgör säkerhet för fordran den ska säkra, fram till att det sista öret är betalat. Med andra ord innebär principen att pantsättaren inte kan få tillbaka delar av panten, om den utgörs av flera lösa saker, allteftersom denne betalar av sin skuld. Principen anses också ge panthavaren rätt att realisera vilken del av panten som denne vill för täckande av sin fordran. Det kan slutligen nämnas att retentionsrätt, liksom panträtt, inte kan preskriberas, preskriptionslagen 11 §. 1.3 Institutets funktion Retentionsrätt har motiverats av i huvudsak två resonemang. Den första består i värderingen att fordringar uppkomna ur avtalstyper där prestationen har en stark koppling till viss egendomen är mer skyddsvärda än andra fordringar med svagare koppling. Rationaliteten bakom denna motivering tycks främst vila på traditionalistiska grunder där hantverkare alltid haft ”hävdvunnen” rätt att innehålla gods som denne har arbetat på till säkerhet för betalning enligt den numera upphävda HB 17:3 samt andra spridda bestämmelser i HB. Den andra motiveringen är att vissa tjänster anses vara särskilt viktiga ur samhällssynpunkt, såsom bärgning eller vård av upphittat eller kvarlämnat gods, och vars betalningssäkring därför bör prioriteras för att människor inte av ekonomiska skäl ska avhålla sig från dessa handlingar. 1.4 Gränsen mot detentionsrätt Retentionsrätt ska skiljas mot detentionsrätt. Skillnaden består i att detentionsrätt avser innehållande av en prestation medan retentionsrätt avser innehållande av viss egendom som har varit föremål för en redan utförd prestation. Ett exempel är ett köpeavtal där köparen är i dröjsmål med betalningen av varan som befinner sig i säljarens vård. Eftersom betalningen uteblir innehåller säljaren varan från köparen som säkerhet. Under tiden uppkommer även kostnader för säljaren för vård av den innehållna varan. Säljaren har därmed, förutom krav på betalning av varan, även en vårdfordran på köparen. I detta läge är det klart att säljaren med detentionsrätt kan innehålla varan till dess att köpeskillingsfordran är betalad, köplagen (KöpL) 51 och 10 §§. Om köparen endast betalar köpeskillingsfordran har säljaren fortfarande rätt att innehålla varan till dess att fordran på vård är betalad, KöpL 75 §. Denna senare innehållanderätt är däremot en retentionsrätt.s. 308