Niklas Selberg & Erik Sjödin, Den polycentriska arbetsrätten: Arbetsmarknad och arbetsrätt på 2010-talet I: Niklas Selberg & Erik Sjödin (red.) Lavalgenerationen: 2010-talets doktorsavhandlingar i arbetsrätt (Arbetsrättsliga föreningens skrifter, Iustus, 2019), Erik Sjödin, Människoexploatering — en analys av ett straffbuds förhållande till regleringen av arbetsmarknaden, JT 2019–20 s. 696 och Anna Sonnsjö Andersson, Straffbar exploatering i arbete? Arbetet i restaurangen NJA 2022 s. 23, JT 2022–23 s. 604-618.
Hänvisas från p. 5 (s. 336)
1.Det som i dagligt tal kallas fackförening motsvaras i rättsliga sammanhang av begreppet arbetstagarorganisation. Den här typen av organisation är föremål för legaldefinition i 6 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL): sammanslutning av arbetstagare som enligt sina stadgar ska tillvarataga arbetstagarnas intressen i förhållandet till arbetsgivaren. Men, hur fungerar det kollektivt arbetsrättsliga systemet om arbetstagarorganisationen de facto är arbetsgivarvänlig eller på något sätt dominerad av motparten arbetsgivaren? Den kollektiva arbetsrätten och MBL utgår från att parterna på arbetsmarknaden är strikt uppdelade och agerar utifrån positioner som karaktäriseras av en intressemotsättning — men hur är den kollektiva arbetsrätten tillämplig på s.k. gula fackföreningar?s. 335
2.Ett historiskt exempel på gul fackförening är det nationella fackförbundet Fédération nationale des Jaunes de France som bildades i Frankrike 1902. Organisationen motsatte sig klasskamp och intressekonflikt — man var icke-socialistiska och i opposition mot röda fack. Därför använder man idag termen gula fackföreningar (yellow unions) och ibland också företagsfack (company unions) för arbetstagarorganisationer som är dominerade av arbetsgivaren eller dennes organisation. Termen är emellertid inte rättslig och begreppsbildningen delvis svävande. Både i Sverige och utomlands har sedan länge förekommit farhågor om framväxt av arbetstagarorganisationer som inte tar till vara arbetstagarnas intressen.s. 335
3.Tongivande företag i den s.k. gig-ekonomin har anklagats för att ha organiserat en gul fackförening. Våren 2023 vidtog SEKO stridsåtgärder (blockad) mot ett utländskt fartyg under påstående om att arbetsvillkoren ombord reglerades av ett kollektivavtal med en gul fackförening. SEKO krävde att arbetsgivaren undertecknade ett s.k. ITFavtal som gäller för sjöfart. Efter att Transportarbetareförbundet vidtagit sympatiåtgärder och Medlingsinstitutet kopplats in undertecknade arbetsgivaren ITF-avtalet och stridsåtgärderna avblåstes. Den här typen av händelser framstår som ovanliga.s. 336
4.På den andra sidan av arbetsmarknaden finns arbetsgivarna och deras organisationer. Arbetsmarknadsorganisationerna är ideella föreningar, och som sådana är de inte föremål för lagreglering. Följden är att dessa organisationers ställning och interna förhållanden sällan blir föremål för uppmärksamhet från lagstiftarens sida. I stället har viss kunskapsutveckling skett inom ramen för rättsvetenskapen.s. 336
5.Lagstiftningen på arbetsrättens område har växt explosionsartat de senaste tjugo åren, och dessutom har straffrättsliga inbrytningar skett i regleringen av arbetsmarknaden. Även med beaktande av denna utveckling vilar svensk arbetsrätt alltjämt på semi-dispositiv lagstiftning (med EU-spärr), att arbetsgivare och arbetstagare är organiserade på ömse sidor av arbetsmarknaden, och att de förhandlar och sluter kollektivavtal på olika nivåer. Dessa kollektiva avtal ger sedan innehåll till och normerar arbets- och anställningsvillkor i de många enskilda anställningsavtalen. Kollektivavtalen omfattar alla aspekter av anställningsförhållandet och reglerar en stor mängd frågor i kompromissade helhetslösningar som skräddarsytts för de olika sektorernas/branschernas särskilda behov.s. 336
6.I föreliggande artikel använder vi termen gula fackföreningar för organisationer vars oberoende i förhållande till arbetsgivaren kan ifrågasättas, och som även kan beskrivas som arbetsgivarvänliga.s. 337
7.Den här typen av organisation — gult fack — har i och för sig hittills inte lämnat något beaktansvärt avtryck på svensk arbetsmarknad.s. 337
8.I AD 2021 nr 69 var emellertid en påstått gul fackförening för första gången part i ett refererat mål i Arbetsdomstolen. I domen slog Arbetsdomstolen fast att Blå-Gul fackförenings talan mot en annan fackförening — Elektrikerförbundet — var uppenbart ogrundad och avgjorde målet utan att utfärda stämning.s. 337
9.När gula fackföreningar nu alltså gjort inträde på den svenska arbetsmarknaden krävs att vi hanterar en för svensk arbetsrätts vidkommande ny uppsättning frågeställningar. I denna artikel tar vi oss an ett antal sådana frågor och diskuterar hur dessa kan lösas inom ramen för gällande rätt. Mot denna bakgrund lyfter vi sedan fram behov av lagändringar och förnyade överväganden från lagstiftarens sida. Domen i AD 2021 nr 69 illustrerar således avgörande förändringar på arbetsmarknaden och ska enligt vår mening inte avfärdas som ett kuriosum eller enbart ett uttryck för kärandens okunskap.s. 338
10.Artikeln redovisar en undersökning av hur gällande kollektiv arbetsrätt är tillämplig på det för svensk arbetsmarknad nya fenomenet gula fackföreningar. För att fördjupa analyserna härvidlag gör vi utöver en beskrivning av 2019 års ändringar i stridsrätten, en rättshistorisk undersökning av begreppet arbetstagarorganisation, en genomgång av den folkrättsliga arbetsrätten samt en komparativ utblick mot Danmark, Tyskland, Storbritannien, Italien och Australien.s. 338