1.Domstolsorganisationen inom mark- och miljörätten består av fem tingsrätter (mark- och miljödomstolar) i särskild sammansättning och en avdelning inom Svea hovrätt som utgör Mark- och miljööverdomstolen. I båda instanser finns det såväl lagfarna domare som tekniska råd. Mark- och miljödomstolarna har också särskilda ledamöter. Högsta domstolen har sedvanlig juristsammansättning i mark- och miljömålen, men de justitiesekreterare och beredningsjurister som bereder och föredrar mål har ofta särskilda erfarenheter och kunskaper inom rättsområdet.s. 557
2.Mark- och miljödomstolarna liksom Mark- och miljööverdomstolen har alltså en sammansättning som ska göra det möjligt att bedöma inte bara rättsliga problemställningar utan också de ofta sammanhängande tekniska eller ekonomiska frågor som målen ger upphov till. Att målen har koncentrerats till ett fåtal domstolar möjliggör en specialisering hos ledamöterna. Mark- och miljööverdomstolen har dessutom som ensam andra domstolsinstans med ett rikstäckande domsområde en god överblick över rättstillämpningen och därmed särskilt goda förutsättningar att bedöma vilken vägledning som kan behövas.s. 557
3.Detta har Högsta domstolen lyft fram i rättsfallet NJA 2011 s. 782, som i ett miljömål gällde prejudikatdispens och granskningsdispens i dåvarande Miljööverdomstolen. Enligt avgörandet har (numera) Markoch miljööverdomstolen därmed ett ”betydande ansvar” för prejudikatbildningen inom det miljörättsliga området, något som den domstolen ska väga in i sin tillståndsprövning.s. 557
4.Värt att notera är dock att Högsta domstolen har slagit vakt om sin egen prejudikatbildning på detta område. Att Mark- och miljööverdomstolen vid tillståndsprövningen har att väga in sin särskilda roll hänger alltså samman med att den domstolen har goda förutsättningar att vägleda rättstillämpningen. Men — vilket framhålls i 2011 års rättsfall — prövningstillstånd i (numera) Mark- och miljööverdomstolen ska också möjliggöra överklaganden till Högsta domstolen av mål med prejudikatintresse. En liknande inställning redovisades i flera remissvar under arbetet med 2010 års lag om mark- och miljödomstolar.s. 557
5.Högsta domstolen har också alltsedan miljöbalken trädde i kraft och även efter tillkomsten av 2010 års lag prövat ett antal miljörättsliga mål. Att det inte finns några tekniska råd i domstolen har nog inneburit att en viss tonvikt lagts vid processrättsliga frågor men det finns flera exempel också på avgöranden med en mer materiell innebörd.s. 557
6.Bland annat märks flera rättsfall om tillståndsvillkor, där Högsta domstolen på ett tydligare sätt än tidigare har lyft fram kopplingen till sanktionerna vid överträdelse av villkoren. Andra exempel avser omfattningen av högre rätts prövning vid partiella överklaganden,, förutsättningarna för verkställighetsförordnanden, kraven på miljökonsekvensbeskrivningar, bedömningen av verksamhet som kan påverka ett Natura 2000-område, det solidariska ansvaret för avhjälpande av föroreningsskada, strandskydd och flera fall om ideella organisationers rätt att överklaga avgöranden i miljömål.s. 558
7.Unionsrätten har fått en allt större betydelse på det miljörättsliga området och några av Högsta domstolens domar och beslut har föregåtts av förhandsavgöranden från EU-domstolen. Det har gällt ideella organisationers rätt att överklaga, avgift för underlåtenhet att i rätt tid lämna över utsläppsrätter och nationella regler om anmälan vid införsel av kemiska produkter.s. 558
8.Till detta kommer att miljörättsliga frågeställningar kan behöva avgöras också inom ramen för brottmål och på så sätt även kan bli föremål för prejudikatbildning i Högsta domstolen.s. 558
9.Sedan 2011 handlägger mark- och miljödomstolarna också mål och ärenden enligt bland annat fastighetsbildningslagen (1970:988) och plan- och bygglagen (2010:900). Ofta är det då fråga om mål som har överklagats till mark- och miljödomstol, varför det krävs tillstånd av Mark- och miljööverdomstolen för att överklaga ett avgörande till Högsta domstolen. Ett antal sådana fall har nått Högsta domstolen och avgjorts efter prövningstillstånd där.s. 558
10.Refererade avgöranden finns bland annat om fastighetsägares möjlighet att frånfalla ett medgivande till fastighetsreglering, om enskild parts rätt till ersättning för rättegångskostnader av staten i mål om fastighetsbildning, om fördelning av rättegångskostnader i mål om fastighetsbestämning som återförvisas till lantmäterimyndighet, om en fristående proportionalitetsavvägning enligt regeringsformen vid tvångsvis marköverföring enligt fastighetsbildningslagen, om uppförande av master inom eller utom detaljplanelagt område och om resning i planärenden. Flera avgöranden har gällt rätten att överklaga planbeslut eller beslut om bygglov och sakägarbegreppet enligt planoch bygglagen. Därutöver har exempelvis ledningsrättslagen (1973:1144) tillämpats i några fall.s. 558
11.En kort genomgång av prejudikatbildningen inom mark- och miljörättens område visar alltså att Högsta domstolen lagt ett förhållandevis stort ansvar på Mark- och miljööverdomstolen, med dess särskilt anpassade sammansättning och goda förutsättningar till överblick, samtidigt som Högsta domstolen meddelat ett ganska stort antal avgöranden till vägledning för rättstillämpningen också på detta område.s. 559