1 · Inledning

1.Före Sveriges medlemskap i EU 1995 tillämpade de allmänna domstolarna gällande rätt utifrån traditionella och nationella rättskällor. Vid enstaka tillfällen kunde det bli aktuellt att tolka en lagbestämmelse i ljuset av en folkrättslig förpliktelse. När Sverige gick med i EU fanns det nog på många håll en föreställning om att EU-samarbetet bara i begränsad utsträckning skulle påverka svensk straff- och straffprocessrätt. Det dröjde dock inte länge förrän utvecklingen av EU:s straffrätt tog fart. Skälen var flera, bl.a. fanns det en politisk vilja att integrera medlemsländerna i den växande unionen på fler områden än tidigare. Vidare krävde den fria rörligheten kompensatoriska åtgärder, såsom gemensam brottsbekämpning och tillnärmning av lag. En pådrivande faktor blev också terrorattackerna i USA i september 2001.s. 104

2.Medlemskapet i EU har på flera sätt påverkat den svenska straffoch straffprocessrätten, även om det får antas att de flesta domare sällan stöter på straff- och straffprocessuella frågor som är uttalat EUrättsliga. Många gånger döljer sig dock frågorna i en känd nationell kontext. Ett exempel är den påverkan som EU:s rättighetsstadga har fått på rättstillämpningen i allmän domstol. Den enskilde domaren kan således behöva ha en i vart fall översiktlig kännedom om vilka EUrättsliga frågor som kan aktualiseras i dömandet och en grundläggande kunskap om hur det EU-rättsliga regelverket ska tolkas och tillämpas.s. 104

3.I två artiklar beskriver vi hur EU:s straffrätt kan aktualisera olika frågeställningar i de allmänna domstolarna. I denna artikel behandlar vi frågor som domstolarna kan ha att pröva eller uppmärksamma under en förundersökning eller rättegång i ett inhemskt brottmål. I en kommande artikel behandlas ärenden om straffrättsligt samarbete som domstolarna prövar utan anknytning till en förundersökning eller rättegång i Sverige. Inledningsvis finns det anledning att kort beskriva några allmänna frågor rörande EU:s straffrätt.s. 105