1.Av 8 kap. 19 § RF följer att lagar ska kungöras så snart som möjligt. Detaljer om hur författningar ska kungöras finns i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar (kungörandelagen) och författningssamlingsförordningen (1976:725). Det finns starka skäl att tolka grundlagen så att den innehåller ett krav på att en författning måste ha kungjorts innan den kan träda ikraft. Detta krav skulle då utgöra en oskriven grundlagsregel eller en precisering av 8 kap. 19 § RF. Det ligger därför nära till hands att uppfatta avvikelser från ett sådant krav som grundlagsstridiga.s. 536
2.En författning kan sägas bli en del av gällande lagstiftning först när kungörelsen har skett. För att det ska vara möjligt att inrätta sig efter ändringar i rättsreglerna ska en författning träda i kraft först efter det att en viss tid har hunnit förflyta från kungörandet.s. 536
3.I ett rättssamhälle måste, enligt förarbetena till kungörandelagen, den grundläggande principen gälla att ingen författning äger bindande kraft innan den blivit offentliggjord. Enligt Konstitutionsutskottet hör det till de absoluta minimikraven att en författning ska kungöras på ett sådant sätt att möjlighet föreligger för envar som berörs av författningen att ta del av författningens innehåll innan den träder i kraft. Medborgarna bör också få kännedom om föreskrifter så att de kan handla och planera med utgångspunkt i bestämmelserna. Att en författning inte kan ha bindande verkan innan den är offentliggjord motiveras av rättssäkerhetsskäl. Författningar ska alltså kungöras för att bli gällande mot alla och envar. Om det finns föreskrifter om kungörande ska dessa iakttas. Allvarlig underlåtenhet att följa föreskrifterna torde leda till att författningen inte blir gällande. Det är tveksamt om författningen i sådant fall anses gällande mot den som visats ha fått kännedom om författningen på annat sätt. Det är dock inte alltid som en avvikelse från reglerna innebär att en författning blir en nullitet.s. 537
4.I NJA 1987 s. 676 kom HD fram till att en författning, som inte kungjorts i föreskriven ordning, inte fick tillämpas mot en person trots att denne fått kännedom om författningen på annat sätt. Att de flesta som berörs av en författning som ska tryckas enligt författningssamlingsförordningen, lätt kan få kännedom om dess innehåll på sin telefon eller en dator, torde alltså inte innebära att författningen kan träda ikraft innan den kungjorts i tryckt form.s. 537
5.Enligt 22 § författningssamlingsförordningen ska en författning som kungörs i en tryckt författningssamling om möjligt ges ut så att den är författningssamlingens abonnenter till handa i god tid innan den träder i kraft. Det finns alltså ett visst utrymme att ge ut en tryckt författningssamling utan att den är abonnenterna till handa i god tid innan den träder ikraft. Med hänsyn till de ovannämnda förarbetsuttalandena bör det dock kunna krävas att författningen åtminstone ska ha kommit abonnenterna till handa samtidigt som den träder ikraft. Det kan vara svårt att förutse exakt hur lång tid distributionen av en författning kommer att ta i ett enskilt fall. Därför skulle man möjligen kunna tänka sig att ikraftträdandedatumet lagligen skulle kunna bestämmas till den dag då det är rimligt att anta att författningen ska ha kommit abonnenterna till handa.s. 537
6.Kungörandet av en författning hade rättslig betydelse vid tillämpningen av 1971-års förvaltningslag genom att besvärstiden för överklagande av normbeslut räknades från dagen för tillkännagivandet. Begreppen kungörande och tillkännagivande torde alltså vara synonyma. Det framstår som märkligt att påstå att en tryckt författning givits till känna innan någon haft möjlighet att få kännedom om innehållet i ett tryckt exemplar av författningen.s. 537
7.Även den som anser att abonnenter på en tryckt författningssamling inte ska kunna räkna med att få del av författningarna innan de träder ikraft, måste rimligen acceptera att det finns en gräns för hur kort tid en regelgivare har fog att anta att distributionen av de tryckta exemplaren tar. Det framstår som uppenbart att de tryckta exemplaren inte kan nå abonnenterna samma dag som de tryckts. En författning som, enligt lagen om kungörande av lagar och andra författningar och författningssamlingsförordningen, ska kungöras i tryckt form, torde därför aldrig kunna träda ikraft samma dag som den beslutats.s. 538
8.I 9 § författningssamlingsförordningen stadgas att de centrala myndigheter som anges i bilaga 1 till förordningen ska låta utge författningssamling. Att dessa författningssamlingar ska tryckas framgår indirekt av 11, 12, 19 och 20 §§ författningssamlingsförordningen. Av 6 § kungörandelagen följer att det är genom dessa författningssamlingar som kungörandet av myndigheternas föreskrifter sker.s. 538
9.Av 1 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF) följer att en skrift ska ha framställts i tryckpress för att anses som tryckt. Att TF, under vissa förutsättningar, är tillämplig på skrifter som framställts i skrivare eller kopiator innebär alltså inte att sådana skrifter är tryckta. Föreskrifter, som enligt författningssamlingsförordningen ska kungöras i tryckt författningssamling, kan alltså inte kungöras genom att myndigheten eller någon annan skriver ut pappersexemplar av författningen.s. 538
10.Enligt 20 § författningssamlingsförordningen ska det på första bladet av varje författning anges sista dagen då den utkommit från trycket. Det datum som en författning utkom från trycket brukar normalt anses sätta gränsen för när den kan träda ikraft. Det förekommer därför att ikraftträdandebestämmelser lyder ”Dessa föreskrifter träder i kraft den dag de utkommer från trycket”. Såvida det inte går att säkerställa att föreskrifterna utkommer från trycket kl. 00.00 framstår det emellertid som olämpligt att formulera ikraftträdandebestämmelser på detta sätt. Eftersom det kan vara svårt att visa vid vilket klockslag föreskrifter utkom från trycket borde föreskrifterna tidigast kunna träda ikraft dagen efter den dag de utkom från trycket. Ska föreskrifterna träda ikraft samtidigt som de utkommer från trycket bör föreskrifterna precisera det klockslag som de utkom från trycket. En förutsättning för att tidpunkten när författningen ”utkom från trycket” ska sätta gränsen för när den kan träda ikraft torde vara att uttrycket tolkas som den dag då de tryckta exemplaren av författningen överlämnats från tryckeriet i allmänhetens händer eller gjorts tillgänglig i läsbart skick. Trots detta verkar den vanligaste uppfattningen bland regelgivare och tryckerier vara att författningar utkommer från trycket den dag då de tryckta exemplaren lämnar tryckpressen.s. 538
11.Regeringen har sedan länge haft svårt att sätta rimliga tidsgränser för ikraftträdande med hänsyn till kravet att författningar först måste kungöras. Sedan SFS började kungöras elektroniskt har dessa problem minskat. Flera myndigheter, som haft liknande problem, måste däremot fortfarande kungöra sina författningar i tryckt form. Innan sådana myndighetsföreskrifter kan träda ikraft måste de således ha framställts i tryckpress och distribuerats.s. 539
12.I SFS publiceras författningar oftast dagen efter att de beslutats. Av 5 § andra stycket kungörandelagen följer att författningen anses kungjord när den har publicerats. Tiden mellan kungörelsen i SFS och ikraftträdandet brukar normalt inte understiga tre dagar. Det förekommer dock kortare tider och undantagsvis är ikraftträdandedatumet detsamma som det datum som författningen publicerades. Enligt uppgifter från Statsrådsberedningen publiceras författningar i SFS mellan kl. 01.20 och kl. 01.30 om det inte särskilt bestämts att publiceringen ska ske vid en annan tidpunkt.s. 539