1.Bostadsrätt till lägenhet har varit en del av svenska gäldenärers beneficium sedan 1971. Den ursprungliga regeln som undantog bostadsrätt från utmätning fanns i 65 § första stycket 6 p. utsökningslagen (UL). När beneficiebestämmelsen för bostadsrätter infördes i UL beskrev departementschefen bostadsmarknaden som ”köparens marknad”. En motsvarande beskrivning skulle idag kunna vara att bostadsmarknaden är ”kreditgivarnas marknad”. I många delar av Sverige föreligger bostadsbrist och bostadspriserna är höga i förhållande till invånarnas arbetsinkomster. En majoritet av de som köper bostad lånar stora delar av köpeskillingen från kreditgivare. I Högsta domstolens praxis avseende beneficiebedömningen har värdestegringen på bostadsmarknaden använts som ett argument för att starkt begränsa möjligheten att undanta bostadsrätter från utmätning. Den omständigheten att det idag föreligger bostadsbrist i en majoritet av Sveriges kommuner har ännu inte påverkat tillämpningen av beneficieregeln.s. 913
2.Bestämmelsen om utmätningsfrihet för bostadsrätter återfinns idag i 5 kap. 1 § första stycket 6 p. utsökningsbalken (UB). Enligt rådande praxis ska utmätningsfrihet gälla bostadsrätter som är avsedda som familjebostäder och inte i väsentlig mån överstiger ett värde om 300 000 kr. För mindre bostadsrätter ska ett lägre gränsvärde tillämpas. Högsta domstolen fastställde nämnda gränsvärde i NJA 2004 s. 373 I–II, men lämnade en viss öppning för omprövning av gränsvärdet. Högsta domstolen uttryckte sig på följande sätt. Vad som skulle kunna tala för höjda gränsvärden är närmast om en tillämpning av oförändrade gränsvärden kunde antas medföra att utmätningsfriheten inte längre skulle omfatta ett stort antal fall där de bostadssociala skälen måste anses överväga borgenärernas allmänna intresse av att värdefull egendom inte undandras utmätning. Jag vill med denna artikel visa hur utvecklingen på den svenska bostadsmarknaden avseende tillgång till bostäder är ett argument för att ompröva det fastställda gränsvärdet om 300 000 kr. Oförändrade gränsvärden kan med hänsyn till dagens bostadsmarknad medföra att utmätningsfrihet inte längre omfattar ett stort antal fall där de bostadssociala skälen överväger borgenärernas allmänna intresse av att värdefull egendom inte undandras utmätning.s. 913
3.Artikelns disposition följer en tidslinje som tar avstamp i 1900-talets början. Under artikelns gång beskriver jag bostadsmarknadens och rättens utveckling.s. 914