5 · 2004 till nutid: bostadsbrist och välfärdsbrist

1.Vid millennieskiftet levde alltså ca 45 procent av Sveriges befolkning i kommuner med bostadsbrist. Den procentsatsen har ökat sedan dess. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät från 2019 uppger 240 av landets 290 kommuner att det råder underskott på bostäder inom den lokala bostadsmarknaden. Det innebär att 94 procent av Sveriges befolkning lever i en kommun som uppger att den har ett underskott på bostäder. Bostadsbyggandet i Sverige är idag på en hög nivå ur ett historiskt perspektiv, men enligt Boverket byggs det ändå inte i tillräckligt hög takt för att komma till rätta med den utbredda bostadsbristen i landet. Enligt Boverkets indikatorer från juni 2019 förväntas det under 2019 och 2020 färdigställas färre bostäder än vad som krävs för att svara mot befolkningstillväxten i Sverige.s. 918

2.Personer som blir av med sina bostäder möter i vissa fall osäkra bostadsförhållanden. Det gäller även barnfamiljer. Barnombudsmannens rapport Inget rum för trygghet – barn och unga om vräkning och hemlöshet från 2016 bygger på berättelser av barn som blivit vräkta och/ eller lever i tillfälliga boendelösningar. Många av barnen vittnar om långa tider av osäkert boende och ibland även hemlöshet till följd av avhysningar. Barnombudsmannens rapport ger enligt min mening en oroväckande bild av socialtjänstens förmåga att fånga upp personer som blivit av med sin bostad.s. 918

3.Rättsligt sett har betydande förändringar skett i angränsande bestämmelser till 5 kap. 1 § första stycket 6 p. UB under 2010-talet. I det fall en bostadsrätt inte ska undantas som gäldenärens beneficium, prövas utmätningsbeslutet enligt 4 kap. 3 § UB. Av bestämmelsens första stycke framgår att utmätning endast ska ske om det belopp som kan beräknas flyta in, efter avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätning, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Högsta domstolens praxis avseende försvarlighetsbedömningen i första stycket har ändrats under 2010-talet. I NJA 2010 s. 397 I–II fastslog Högsta domstolen att utmätning av bostadsfastighet var försvarlig så snart överskottet från utmätningen täckte mer än de kostnader som beräknades uppkomma efter utmätningen. Enligt Högsta domstolen kunde inte andra omständigheter ges en avgörande eller självständig betydelse vid försvarlighetsbedömningen. I NJA 2018 s. 9 fastslog Högsta domstolen istället att: Resultatet av utmätningen måste vara av sådan storlek att utmätning av fastigheten framstår som försvarlig i ljuset av gäldenärens (eller tredje mans) intresse av att inte tvingas från sitt hem. 2018 års avgörande ger stöd för att ge även vissa andra omständigheter självständig betydelse i försvarlighetsbedömningen.s. 919

4.En påverkande faktor för utvecklingen gällande 4 kap. 3 § UB är målet Rousk mot Sverige som avgjordes den 25 juli 2013. Europadomstolen fastställde att Sverige kränkt en gäldenärs rätt till privat- och familjeliv samt dennes rätt till skydd för egendom när Kronofogdemyndigheten sålde en bostadsfastighet genom exekutiv auktion för en skatteskuld som vid försäljningen uppgick till 6 721 kr.s. 919

5.Av 4 kap. 3 § andra stycket UB framgår att Kronofogdemyndigheten i första hand ska utmäta sådan egendom som kan användas till fordrings betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären. Gäldenärens bostad ska generellt sett utmätas sist av dennes egendom. Vid avvägningen i 4 kap. 3 § andra stycket UB ska beslutsfattaren, i fall när barn påverkas av utmätningen, ta hänsyn till artikel 3 (1) i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Den omständighet att en bostad utgör ett barns hem kan till exempel påverka hur länge borgenären kan behöva acceptera att löneutmätning fortgår för att betala skulden istället för att bostaden utmäts. Högsta domstolen har inte uttryckligen fastställt att hänsyn ska tas till artikel 3 (1) barnkonventionen vid försvarlighetsbedömningen i 4 kap. 3 § första stycket UB. Kronofogdemyndighetens tolkning av gällande rätt är dock att hänsyn ska visas barnkonventionen även vid försvarlighetsbedömningen.s. 919

6.Betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande innehåller ett förslag om att beneficieskyddet för bostadsrätter ska utgå ur UB. Anledningen till ändringen är enligt utredaren prisutvecklingen på bostadsmarknaden och att bostadsrätter, särskilt i storstadsområdena, har mycket stora ekonomiska värden. Utredaren poängterar att en person som bor i en småhusfastighet som är värd 300 000 kr kan riskera att förlora sitt hem genom utmätning, men att en bostadsrättsinnehavare i samma situation kan få behålla sin bostad. Detta framstår som ett rättviseargument, där poängen som utredaren vill göra är att det helt enkelt är orättvist att de båda behandlas olika. Utredaren anser inte att det är tillfredsställande att gäldenärer behandlas olika beroende på boendeform, var de bor och hur prisutvecklingen för bostäder utvecklas i olika delar av landet. Vidare menar utredaren att det, med beaktande av bostadsrätters värde, är svårt att hitta bärande skäl för att bostadsrättsinnehavare ska särbehandlas vid utmätning. Utredarens slutsats är att bostadsrätter och småhusfastigheter bör likställas i UB. Som skäl till att skyddet ska tas bort nämns även att gäldenärer ska få ett större incitament att betala sin skuld redan innan fråga om utmätning aktualiseras, eller i ett tidigt skede av utmätningsförfarandet. Slutligen konstaterar utredaren att det idag finns ett starkt socialt skyddsbehov för bostäder. Utredarens argument för att ta bort beneficieskyddet för bostadsrätter är att skyddsbehovet ser likadant ut för en person som äger en småhusfastighet eller någon annan form av boende. Istället för beneficiebedömningen ska detta skyddsbehov tillvaratas i försvarlighets- och proportionalitetsbedömningen.s. 920