1.Senast en parlamentarisk kommitté sammankallades för att se över frågor med anknytning till regeringsformen var i november 2004. Kommittén tog namnet Grundlagsutredningen och efter fyra års arbete presenterades slutbetänkandet En reformerad grundlag (SOU 2008:125). Samtliga sju dåvarande riksdagspartier var överens om de förslag och bedömningar som utredningen presenterade.s. 671
2.De övergripande målen för utredningens arbete var att stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen, att öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och att höja valdeltagandet. Utredningen behandlade bland annat frågor om valsystemet, folkomröstningar, förhållandet mellan riksdagen och regeringen samt domstolarnas roll i det konstitutionella systemet. De överenskommelser mellan partierna som gjordes i utredningen står Moderaterna fortsatt bakom. Samtidigt är det angeläget att uppslutningen bakom dessa överenskommelser inte gör att den konstitutionella debatten avstannar. Sverige och världen förändras. Nya frågor aktualiseras och gamla frågor kan ses i ett nytt ljus.s. 671
3.Det har gått snart 15 år sedan den förra grundlagsutredningen sammankallades. Tiden är nu mogen att åter se över ett antal frågor med anknytning till regeringsformen. Bland annat bör den nya grundlagsutredningen analysera hur individens fri- och rättigheter kan stärkas gentemot staten och hur våra domstolar och grundlagar kan göras mer motståndskraftiga mot krafter som kan hota vår rättsstat och vår demokrati. Jag menar också att Lagrådets roll bör analyseras och eventuellt stärkas, inte minst i ljuset av det senaste årets debatt om Lagrådets allt skarpare kritik av olika lagförslag. Ambitionen bör vara att tillsätta utredningen snarast, men det är viktigt att ett sådant beslut föregås av diskussion med övriga partier. I Sverige har vi en tradition som innebär att grundlagsändringar normalt genomförs endast om de har brett stöd. Därför bör redan tillsättandet av utredningen ske i dialog mellan partierna. Om grundlagsändringarna ska hinna träda i kraft efter nästa val, den 1 januari 2023, och därmed behandlas i riksdagen en första gång våren 2022, behöver utredningen tillsättas skyndsamt för att få tillräckligt med tid att göra noggranna analyser och välgrundade bedömningar.s. 671