Se Augdahl, P., Aksjeselskapet efter norsk rett, 3 u., Oslo 1959, s. 357 f. Se vidare Andenaes, M. H., Aksjeselskaper & Allmennaksjeselskaper, Oslo 2006, s. 320 och Truyen, Aksjonaerenes myndighetsmisbruk — en studie av asl./asal. § 5–21 og uskrevne misbruksprinsipper, s. 19 f. Jfr utgången i det svenska rättsfallet NJA 2013 s. 1250.
Hänvisas från p. 9 (s. 278)
1.rättsordningar 4.1 Amerikansk rätt Utgångspunkten enligt amerikansk rätt är att en aktieägare har rätt att iaktta sina egna intressen i samband med att rösträtt utövas på bolagsstämman. I flera amerikanska rättsfall har domstolen dock fastslagit att majoritetsägare, controlling shareholders, har en lojalitetsplikt. I det amerikanska rättsfallet Jones v. H.F. Ahmanson & Co. uttalade domstolen sålunda följande: Majority shareholders may not use their power to control corporate activities to benefit themselves alone or in a manner detrimental to the minority. Any use to which they put the corporation or their power to control the corporation must benefit all shareholders proportionately... Lojalitetsplikten motiveras med att majoritetsägaren utser styrelsen — som har en omfattande lojalitetsplikt — och kan utfärda bindande instruktioner till styrelsen. Mot bakgrund av (och under förutsättning) att styrelsen står i ett beroendeförhållande till majoritetsägaren har domstolarna i vissa fall utsträckt lojalitetsplikten till att omfatta även den kontrollerande majoritetsägaren. Det ska dock framhållas att majoritetsägaren alltjämt har relativt stor frihet att efter eget omdöme fatta beslut om t.ex. vinstutdelning, entledigande av ledamöter eller fusion. Den fråga som kan ställas är om det fanns ett legitimate business purpose för åtgärden.s. 271
2.Vidare anses aktieägare i fåmansbolag, close corporations, ha en lojalitetsplikt. Ett tidigt amerikanskt rättsfall, där lojalitetsplikten för delägare i ett joint venture bekräftades är Meinhard v. Salmon. Cardozo uttalade i det fallet: Joint adventurers, like copartners, owe to one another, while the enterprise continues, the duty of the finest loyalty. Many forms of conduct permissible in a workaday world for those acting at arm’s length, are forbidden to those bound by fiduciary duties... Not honesty alone, but the punctilio of an honor the most sensitive, is then the standard of behavior. Lojalitetsplikten för ägare i fåmansbolag har ansetts innefatta bl.a. en upplysningsplikt och i ett fall även ett förbud att för egen räkning utnyttja affärsmöjligheter. Aktieägare i fåmansbolag kan även ha ett konkurrensförbud.s. 272
3.I rättsfallet Donahue v. Rodd Electrotype Co., där en minoritetsägare inte beretts möjlighet att delta i ett förmånligt återköpsprogram av aktier, uttalades följande angående aktieägares lojalitetsplikt: Because of the fundamental resemblance of the close corporation to the partnership, the trust and confidence which are essential to this scale and manner of enterprise, and the inherent danger to minority interests in the close corporation, we hold that stockholders in the close corporation owe one another substantially the same fiduciary duty in the operation of the enterprise that partners owe to one another. Lojalitetspliktens standard ansågs motsvara ”outmost good faith and loyalty”. Det konstaterades också att plikten är ännu strängare än den som gäller för styrelseledamöter och att sådana aktieägare ”may not act out of avarice, expediency or self-interest in derogation of their duty of loyalty to the other stockholders and to the corporation.”s. 272
4.Ett intressant rättsfall som rör en minoritetsägares pliktbrott är Smith v. Atlantic Properties, Inc. I det fallet hade en minoritetsägare utnyttjat en vetorätt mot vinstutdelning som skrivits in i bolagsordningen (articles of association and by-laws). Enligt bolagsordningen krävdes en majoritet om 80 procent för beslut om vinstutdelning. Det förhållandet att minoritetsägaren, som hade tillräckligt många röster för att kunna blockera beslut om vinstutdelning, vid upprepade tillfällen utnyttjade sitt veto och nekade utdelning medförde skada för övriga aktieägare i form av bl.a. negativa skatteeffekter. Domstolen ansåg att minoritetsägaren brutit mot sin lojalitetsplikt mot övriga ägare och ålade honom ersättningsskyldighet i förhållande till dem. Domstolen konstaterade i det fallet att en avvägning måste göras mellan de affärsmässiga syften som kan motivera ett agerande från majoritetens respektive minoritetens sida och motpartens behov av skydd. Domstolen uttalade vidare följande angående minoritetsägarens agerande: Whatever may have been the reason for Dr. Wolfson’s refusal to declare dividends (and even if in any particular year he may have gained slight, if any, tax advantage from withholding dividends) we think that he recklessly ran serious and unjustified risks of precisely the penalty taxes eventually assessed, risks which were inconsistent with any reasonable interpretation of a duty of ’utmost good faith and loyalty’. I den s.k. Model Business Corporation Act (MBCA) § 14.30 finns det en bestämmelse som möjliggör för domstol att förordna om likvidation av ett bolag under vissa förutsättningar. Vidare följer av § 14.34 MBCA att bolaget eller ägare, i syfte att undvika likvidation enligt § 14.30, kan välja att köpa aktierna från käranden till ett fair value. Bestämmelsen i § 14.30 lyder i relevanta delar: The [name or describe court or courts] may dissolve a corporation: (2) in a proceeding by a shareholder if it is established that: (i) the directors are deadlocked in the management of the corporate affairs, the shareholders are unable to break the deadlock, and irreparable injury to the corporation is threatened or being suffered, or the business and affairs of the corporation can no longer be conducted to the advantage of the shareholders generally, because of the deadlock; (ii) the directors or those in control of the corporation have acted, are acting, or will act in a manner that is illegal, oppressive, or fraudulent; (iii) the shareholders are deadlocked in voting power and have failed, for a period that includes at least two consecutive annual meeting dates, to elect successors to directors whose terms have expired; or (iv) the corporate assets are being misapplied or wasted. Bestämmelsen möjliggör således likvidation eller inlösen av en ägares aktier bl.a. (i) vid dead-lock som kan leda till väsentlig skada för bolaget, eller (ii) om styrelsen, eller den som kontrollerar bolaget agerar på ett olagligt, bedrägligt eller förtryckande sätt. 4.2 Engelsk rätt Aktieägare anses, till skillnad från styrelseledamöter, inte vara fiduciaries enligt engelsk rätt. De har därmed inte någon lojalitetsplikt på den grunden. Däremot har det antagits, och bekräftats i praxis, att majoriteten inte får missbruka sin makt till nackdel för bolaget och minoriteten. I rättsfallet Scottish Co-operative Wholesale Society v. Meyer fastslogs att majoriteten inte hade rätt att för egen räkning utnyttja en affärsmöjlighet som tillkom bolaget. Av praxis följer även att en majoritetsägare måste agera i good faith gentemot bolaget i dess helhet när bolagsstämman beslutar om bolagsordningsändringar.s. 273
5.I engelsk rätt kan institutet unfair prejudice användas för att lösa tvister mellan ägare. Bestämmelser om unfair prejudice finns i Section 994 (1) Companies Act 2006 (CA 2006). Bestämmelsen lyder: A member of a company may apply to the court by petition for an order under this Part on the ground— (a) that the company’s affairs are being or have been conducted in a manner that is unfairly prejudicial to the interests of members generally or of some part of its members (including at least himself), or (b) that an actual or proposed act or omission of the company (including an act or omission on its behalf) is or would be so prejudicial. Som framgår av bestämmelsen tar den sikte på två olika händelser: (a) att bolagets verksamhet har bedrivits eller bedrivs på ett sätt som är unfairly prejudicial med avseende på ägarnas, eller vissa ägares, intresse överlag, eller (b) att en faktisk eller föreslagen handling eller underlåtenhet är eller skulle bli skadlig, prejudicial. Bestämmelsen har givits en förhållandevis vidsträckt tolkning, men omfattar inte privata konflikter ägarna emellan eller fall där det enbart är fråga om att förtroendet mellan parterna har skadats eller att det föreligger en dead-lock. I bolag som utgör vad som brukar kallas quasipartnerships kan dock även sistnämnda förhållanden föranleda en tilllämpning av bestämmelsen. Ett quasi-partnership kan föreligga om (i) samarbetet bygger på personliga relationer och ett förtroendefullt samarbete, (ii) det föreligger ett avtal eller en överenskommelse av innebörd att alla aktieägare ska delta i verksamheten eller (iii) det föreligger en överlåtelsebegränsning avseende aktierna.s. 275
6.När det gäller de åtgärder en domstol kan förordna om framgår av Section 996 CA 2006 att domstolen har stor frihet att förordna om de åtgärder domstolen finner lämpliga för att komma till rätta med förfarandet. Åtgärder som kan komma ifråga är förordnande om inlösen av aktieägarens aktier, förordnande rörande hur bolagets verksamhet ska bedrivas framöver eller krav på att bolaget ska upphöra med den aktuella handlingen. 4.3 Tysk rätt I tysk rätt har aktieägare i Aktiengesellschaft (AG) en lojalitetsplikt såväl mot bolaget som mot varandra. Motsvarande gäller för Gesellschafter (ung. delägare) i ett Gesellschaft mit beschränkter Haftung (GmbH). Lojalitetsplikten i ett AG innefattar en plikt att avhålla sig från åtgärder som kan skada bolaget och under vissa förutsättningar en positiv ”Förderpflicht”, dvs. en plikt att utöva rösträtten på ett sätt som främjar bolagets syfte. Inte enbart majoriteten utan även minoriteten har en viss lojalitetsplikt i samband med utövande av rättigheter. Lojalitetsplikten härleds ur det avtalsförhållande som föreligger i förhållande till bolaget och som tar sig uttryck i Satzung, dvs. bolagsordningen. Lojalitetsplikten för majoritetsägare motiveras med att aktieägarna är partners med ett gemensamt bolagssyfte och att majoritetsägaren, genom sin möjlighet att utöva inflytande på bolagsstämma samt över bolagsledningen, kan påverka minoritetens rättsställning och förmögenhet. Syftet med lojalitetsplikten är att förhindra att aktieägarna missbrukar sina rättigheter i strid med det gemensamma bolagssyftet. På motsvarande sätt motiveras minoritetsägares lojalitetsplikt av det inflytande dessa kan utöva på andras förmögenhet, trots det relativt ringa innehavet och det ibland begränsade ekonomiska intresset. Lojalitetsplikten är således inte beroende av något djupare samarbete mellan parterna, även om ett sådant samarbete kan påverka pliktens innehåll och omfattning.s. 275
7.I ett GmbH är lojalitetsplikten mer omfattande. Den närmare innebörden är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Generellt gäller att personligt engagemang och samarbete mellan delägarna i ett GmbH ger en mer omfattande lojalitetsplikt. Om en aktieägare har utövat rösträtt i strid mot lojalitetsplikten är rösten ogiltig. Beslut av bolagsstämman som strider mot lojalitetsplikten kan upphävas efter klander. Vidare kan skadeståndsansvar aktualiseras för aktieägare som agerat i strid mot lojalitetsplikten. 4.4 Dansk rätt I dansk rätt är främst Werlauff en förespråkare för att bl.a. majoritetsaktieägare har en lojalitetsplikt mot bolaget. Han anför i fråga om lojalitetsplikten följande: De, der omfattes af loyalitetspligten, kan afgrænses som hvert enkelt bestyrelsesmedlem, hver enkelt direktør (hvad enten vedkommende er registreret eller ej) samt den eller de aktionærer eller andre, der retligt eller faktisk har den afgørende indflydelse i selskabet. Dette sidstnævnte må defineres ud fra et organisk-funktionelt kriterium. Afgørende er, om den eller de pågældende har det i deres magt at ansætte og afskedige et flertal af kontrolorganet (bestyrelsen)/…./ Kravene til dem, der er omfattet af loyalitetspligten, har både et positivt og et negativt aspekt. Ikke blot skal de (negativt) afholde sig fra at skade det beherskede selskab. De skal også (positivt) virke for at fremme selskabets interesse. Dette krav er materielt. I övrigt förefaller synen på aktieägares lojalitetsplikt i stora delar likna den som råder i svensk rätt. Missbruk från majoritetens sida fångas till viss del upp av generalklausulen i § 108 lov om aktie- og anpartsselskaber (selskabsloven). Aktieägare som agerat grovt oaktsamt eller uppsåtligt kan bli skadeståndsansvarig gentemot bolaget, aktieägare eller annan enligt § 362 selskabsloven. 4.5 Norsk rätt Norsk rätt har två olika lagar för aktiebolag, en som är tillämplig på privata bolag, lov om aksjeselskaper (aksjeloven), och en annan som är tillämplig på publika bolag, lov om allmennaksjeselskaper (allmennaksjeloven).s. 276
8.När det gäller privata aktiebolag ger lagen uttryck för synsättet att ägarna är viktiga för bolagets verksamhet, i likhet med vad som gäller för de bolag som traditionellt har betraktats som personanknutna bolag. Utgångspunkten för privata bolag är därför att vissa föryttringsbegränsningar gäller (se § 4–15 aksjeloven). Vidare finns det bestämmelser om inlösen av aktieägares aktier under vissa förutsättningar (se vidare nedan).s. 277
9.I norsk rätt är, i linje med vad som anförts ovan, synen på aktieägares lojalitetsplikt mer nyanserad än i dansk rätt och den ligger mer i linje med synen enligt amerikansk och tysk rätt. I fråga om majoritetsägares plikter uttalar sålunda Augdahl följande: For det annet er å merke at når den enkelte i den felles interesse har undergitt sig majoritetens vilje, så er forutsetningen at majoriteten også bruker sin myndighet på en med almindelig hederlighet stemmende måte. Herav følger selvsagt ikke i sin almindelighet at den enkelte kan motsette sig en selskapsbeslutning, fordi om den må ansees som uheldig for selskapet eller en del av dets aksjonærer. En sådan ordning ville lamme selskapet. Men så langt må dog den nevnte forutsetning føre at den enkelte ikke behøver å finde sig i beslutninger som inneholder et mot tro og love stridende overgrep fra majoritetens side. Om man for eks. tenker sig at aksjemajoriteten i et selskap som driver en blomstrende kolonialhandel i en liten by, erhverves av selskapets konkurrent på stedet, og at denne for å bli eneste hane i kurven misbruker sin aksjemajoritet til å beslutte aksjeselskapet opløst, synes det ikke tvilsomt at den enkelte aksjonær må kunne få denne beslutning underkjent ved domstolene. Majoritetsmissbruk fångas till stor del upp av generalklausulen i § 5– 21 aksjeloven och allmennaksjeloven, men vid sidan av de bestämmelserna kan allmänna principer om majoritetsmissbruk tillämpas, såsom t.ex. då en aktieägarmajoritet utnyttjar sin ställning på ett sätt som klart skadar minoriteten, utan att en fördel för majoriteten uppnås. I aksjeloven finns vidare bestämmelser om upplösning av bolag respektive inlösen av aktier i §§ 4-24 och 4-25 samt 16-19. Bestämmelserna i §§ 4-24 och 4-25 saknar helt motsvarighet i ABL.s. 278
10.Enligt bestämmelsen i § 4-24 ska domstolen på ansökan av en ägare inlösa ägarens aktier när tungt vägande skäl talar för att ägaren ska få träda ur bolaget till följd av att (i) ett bolagsorgan eller andra som representerar bolaget har handlat i strid mot §§ 5-21 och 6-28 (generalklausulen), (ii) en annan aktieägare har missbrukat sitt inflytande i bolaget, eller (iii) det har uppstått en allvarlig och varaktig motsättning mellan ägare och andra aktieägare i bolaget rörande driften av bolagets verksamhet. Enligt § 4-24 (4) ska inlösen dock inte ske om det skulle medföra väsentlig skada för bolagets verksamhet eller på annat sätt vara orimligt för bolaget. Generellt gäller att aktieägarens intresse av att få sina aktier inlösta enligt § 4-24 aksjeloven ska vägas mot bolagets intresse av att undgå inlösen.s. 278
11.Bestämmelsen i § 4-25 tar sikte på fall där bolaget begär inlösen av en aktieägares aktier och kan tillämpas om: (i) aktieägaren har kränkt bolagsförhållandet väsentligt eller (ii) det har uppstått en allvarlig och varaktig motsättning mellan aktieägaren och andra aktieägare rörande driften av bolaget, eller det föreligger andra tungt vägande skäl som talar för att aktieägarens aktier ska lösas in. Det är fråga om en säkerhetsventil som kan tillämpas i de fall då bolaget kan skadas väsentligt om en aktieägare får förbli aktieägare i bolaget.s. 279
12.När det gäller skälet angivet under (i) ovan nämner Bråthen som exempel på fall som möjligen kan omfattas att aktieägaren har avslöjat affärshemligheter till skada för bolaget, att aktieägaren har brutit mot ett konkurrensförbud, eller att aktieägaren har brutit mot t.ex. ett leveransavtal med bolaget. Skälet under (ii) behandlades i rättsfallet RG-2004-790, där domstolen fann att det fanns tungt vägande skäl att lösa in en aktieägares aktier på grund av varaktig motsättning. Aktieägarna i bolaget var medlemmar av en elektronikkedja och samarbetet byggde på att aktieägarna deltog bl.a. i gemensamma kampanjer och inköp av varor. Den aktieägare, vars aktier löstes in, hade under en längre tid inte deltagit i verksamheten på det sätt som förutsattes, vilket hade lett till en varaktig motsättning mellan honom och övriga ägare.s. 279
13.Vid sidan av ovan angivna regler kan enligt Truyen allmänna principer om rättsmissbruk tillämpas för att fånga upp bl.a. minoritetsmissbruk.s. 279
14.Bestämmelsen i § 16-19 aksjeloven och allmennaksjeloven har vissa likheter med bestämmelsen i 25 kap. 21 § ABL och träffar fall där ett bolagsorgan eller andra som företräder bolaget (det är således inte fråga om majoritetsmissbruk) har handlat i strid mot generalklausulerna och särskilt tungt vägande skäl talar för en upplösning av bolaget till följd härav. Av rättsfallet HR-2016-1439-A framgår att bestämmelsen i § 16-19, som enligt ordalydelsen täcker överträdelse av generalklausulerna, kan omfatta även s.k. utsvältning. I det fallet ansågs inte särskilt tungt vägande skäl för upplösning enligt § 16-19 föreligga. Däremot fann domstolen att det förelåg grund för att inlösa aktier enligt bestämmelserna i § 4-24 aksjeloven. När det gäller frågan om det förelåg tungt vägande skäl att lösa in ägarens aktier uttalade domstolen följande: Ved vurderingen av om «tungtveiende grunner» taler for rett til uttreden, legger jeg vekt på at den samlede krenkelse av vinningsformålet gjennom de handlinger jeg har beskrevet, er betydelig, måten utbyttet for 2009 ble finansiert på, og at Herman Bergshaven ikke har en reell mulighet til å tre ut av selskapet ved å selge aksjene for et vederlag som på en rimelig måte reflekterer aksjenes andel av de underliggende verdier. Etter mitt syn passer i det hele tatt Aksjelovutvalgets beskrivelse av tilfeller hvor det er behov for adgang til uttreden, godt på vår sak. Jeg er på denne bakgrunn kommet til at tungtveiende grunner taler for at Herman Bergshaven har rett til uttreden. En aktieägare kan bli skadeståndsansvarig gentemot bolaget, aktieägare eller annan förutsatt att ägaren agerat oaktsamt (se § 17-1 aksjeloven och allmennaksjeloven). Culparekvisitet är således mindre strängt än vad som gäller enligt svensk rätt. 4.6 Sammanfattande kommentarer Av de undersökta utländska rättsordningarna framgår att synsättet att en aktieägare kan agera och rösta på det sätt ägaren finner lämpligt är underkastat flera viktiga begränsningar. De undersökta rättsordningarna ger alla ett visst skydd åt minoriteten mot illojala åtgärder och maktmissbruk från majoritetens sida, om än med något olika angreppssätt. Enligt amerikansk och tysk rätt har majoriteten (controlling shareholder), en väl etablerad skadeståndsgrundad lojalitetsplikt mot bolaget och minoriteten. Majoriteten får därmed inte missbruka sin makt på ett sätt som gynnar dem själva till nackdel för minoriteten. Lojalitetsplikten motiveras i amerikansk rätt med att majoritetsägaren utser styrelsen, som har en omfattande lojalitetsplikt, och kan utfärda bindande instruktioner till styrelsen.s. 279
15.Förutom skadestånd finns det enligt § 14.30 MBCA en möjlighet för en domstol att på talan av en aktieägare förordna om likvidation av bolaget bl.a. om det föreligger en dead-lock och bolagets affärer på grund därav kan inte kan bedrivas till fördel för aktieägarkollektivet, eller bolaget kan drabbas av en irreparabel skada, eller om styrelsen, eller de som kontrollerar bolaget, har agerat på ett sätt som strider mot lag, är förtryckande eller bedrägligt eller om bolagets tillgångar har förslösats (eng. wasted).s. 280
16.I tysk rätt härleds lojalitetsplikten ur det avtalsförhållande som föreligger mellan ägarna och bolaget och som tar sig uttryck i Satzung, dvs. bolagsordningen. Lojalitetsplikten för majoritetsägare motiveras med att aktieägarna är partners med ett gemensamt bolagssyfte och att majoritetsägaren, genom sin möjlighet att utöva inflytande på bolagsstämma samt över bolagsledningen, kan påverka minoritetens rättsställning och förmögenhet.s. 280
17.Engelsk rätt innehåller en mycket flexibel lagreglering i syfte att komma till rätta med bl.a. majoritetsmissbruk i form av regleringen rörande unfair prejudice. Bestämmelsen i Section 996 CA 2006 tar sikte på två olika händelser: (a) att bolagets verksamhet har bedrivits eller bedrivs på ett sätt som är unfairly prejudicial med avseende på ägarnas, eller vissa ägares, intresse överlag, eller (b) att en faktisk eller föreslagen handling eller underlåtenhet är eller skulle bli skadlig, prejudicial. När det gäller de åtgärder en domstol kan förordna om framgår av Section 996 CA 2006 att domstolen bl.a. kan förordna om inlösen av aktieägarens aktier, ställa krav på hur bolagets verksamhet ska bedrivas framöver eller förordna att bolaget ska upphöra med den aktuella handlingen.s. 281
18.I norsk rätt fångas majoritetsmissbruk främst upp av generalklausulen i § 5-21 aksjeloven och allmennaksjeloven. Vid sidan av generalklausulen kan allmänna principer om majoritetsmissbruk tillämpas. Härutöver finns det lagbestämmelser i aksjeloven som ger en ägare möjlighet att komma ur sitt ägande bl.a. om ett bolagsorgan handlat i strid mot generalklausulen, annan aktieägare har missbrukat sitt inflytande i bolaget, eller vid allvarliga och varaktiga motsättningar ägarna emellan rörande driften av bolaget, förutsatt att tungt vägande skäl talar för inlösen.s. 281
19.I dansk rätt är bilden inte lika enhetlig. Vissa författare, främst Werlauff, talar om en lojalitetsplikt för majoriteten, men den ståndpunkten synes inte vedertagen. I övrigt fångas majoritetsmissbruk upp av bl.a. generalklausulerna.s. 281
20.Ett särskilt drag i främst tysk rätt är att även minoriteten anses ha en lojalitetsplikt gentemot majoriteten. Även i norsk rätt finns det synsättet företrätt. Det ska särskilt framhållas att detta inte enbart gäller i fåmansföretag, utan även i bolag med spritt ägande.s. 281
21.När det gäller fåmansbolag råder i allt väsentligt en samstämmig syn i flera av de undersökta rättsordningarna. I fåmansbolagen anses aktieägare ofta ha en mer omfattande lojalitetsplikt mot varandra och bolaget, i likhet med vad som gäller i partnerships. I amerikansk rätt har lojalitetsplikten i ett rättsfall till och med ansetts vara ännu strängare än vad som gäller för styrelseledamöter och har sammanfattats som ”utmost good faith and loyalty”.s. 281