1.Det är enligt min mening en utmärkt idé av redaktionen för Svensk Juristtidning att samla texter om prejudikat och deras växande betydelse som rättskälla i ett häfte av tidskriften. Som utgångspunkt för egna reflektioner har de medverkande i förväg fått tillgång till Christina Rambergs intressanta artikel (se SvJT 2017 s. 773). De i och för sig mycket tänkvärda modeller hon där presenterar, som det blir anledning att något återkomma till nedan, torde dock ha sitt främsta eller mest givna användningsområde inom den mer kommersiella delen av civilrätten.s. 783
2.Här är tanken i stället att säga något om den konstitutionella rätten. Det bör då understrykas att detta i ett historiskt perspektiv är smått egenartat, eftersom det före 2010, då som bekant det s.k. uppenbarhetskravet i regeringsformen (RF) 11:14 avskaffades, knappt fanns någon konstitutionell rättspraxis att tala om i svensk rätt överhuvudtaget. Att då diskutera om det på detta speciella rättsområde föreligger en stark prejudikatbundenhet eller inte framstår måhända som något av en överloppsgärning.s. 783
3.Under senare år har dock ett antal intressanta HD-domar ganska radikalt ändrat på bilden. Bland dessa märks främst de olika avgörandena kring dubbelbestraffning eller ne bis in idem, av vilka NJA 2010 s. 168, 2011 s. 444 samt 2013 s. 502 respektive 746 tilldrar sig särskilt intresse. Även den s.k. Mangadomen, NJA 2012 s. 400 samt två mål från april 2014 om statens ersättningsskyldighet gentemot enskilda vid överträdelser av RF, NJA 2014 s. 323 respektive 332 är utomordentligt intressanta normprövningsfall, liksom exempelvis NJA 2015 s. 298. Just i detta sammanhang, då prejudikatsbundenheten ska diskuteras, är det dock ingen tvekan om att dubbelbestraffningsfallen pockar på särskild uppmärksamhet liksom, av delvis andra skäl, det senare avgörandet om straffsatsen för mord, NJA 2016 s. 3. Här handlar det då om att ett embryo till en kritisk massa av central rättspraxis håller på att växa fram. Inom denna något snäva ram går det även att diskutera temasektionens övergripande temata prejudikatbundenhet, prejudikatens allmänt ökade betydelse samt varför ett prejudikat i något fall inte följts av underinstanserna, liksom vissa mer allmänna spörsmål. Något bör dock kanske först sägas om dubbelbestraffningsmålens och den allmänt ökande normprövningens bakgrund.s. 783