1.Videoinspelningar har varit i allmänt bruk inom olika delar av rättsväsendet sedan 1980-talet. Senare har även videokonferenser kommit att tas i bruk. Bättre utnyttjande av modern videoteknik i olika former var en central del av processlagstiftningsreformen En modernare rättegång (EMR), som trädde i kraft den 1 november 2008. Denna reform har inneburit att flera olika presentationsformat numera tillämpas jämsides i domstolarna. Utöver traditionell och tekniskt förmedlad skriftlighet samt omedelbar muntlighet förekommer medierad presentation av muntliga utsagor genom uppspelning av ljud- eller ljud- och bildinspelningar samt deltagande i sammanträde inför rätten genom ljud- eller ljud- och bildöverföring. Den som deltar i ett sammanträde genom ljud- eller ljud- och bildöverföring anses, enligt 5 kap. 10 § fjärde st. rättegångsbalken (RB) ha inställt sig inför rätten. Enligt huvudreglerna i 6 kap. 6 § första st. respektive 35 kap. 13 § andra st. RB ska en berättelse som lämnas i bevissyfte i tingsrätt dokumenteras genom en ljud- och bildupptagning, vilken läggs fram i hovrätten i stället för ett nytt förhör där efter överklagande dit.s. 198
2.Idag är användning av ljud- och bildinspelningar samt ljud- och bildöverföring etablerade företeelser inte endast i domstol, utan i den så kallade rättskedjans alla länkar och denna användning lär komma att öka. Nyligen föreslog Förundersökningsutredningen att förhör under förundersökningen i högre utsträckning än idag ska dokumenteras genom ljud- eller ljud- och bildinspelning och att sådan dokumentation ska författningsregleras. Mot denna bakgrund är frågan hur sådan teknik påverkar rättspraktikers bedömningar av exempelvis trovärdighet högaktuell.s. 198
3.Inom ramen för sin doktorsavhandling CCTV, Live and Videotapes studerade Sara Landström psykologiska effekter av tre olika presentationsformat: fysisk närvaro (där och nedan betecknat live), videokonferens och videoinspelade förhör. Hennes studier visade, i likhet med forskning från bland andra USA och Storbritannien, att förhörspersoner och deras utsagor kan komma att bedömas helt olika beroende på vilket presentationsformat som används för att låta domstolens ledamöter ta del av dessa. Liveförhör tenderar att resultera i att beslutsfattare gör mer positiva bedömningar av förhörspersonen jämfört med om förhöret presenteras via ett videoformat. Bland annat uppfattas förhörspersoner som mer trovärdiga (exempelvis mer sympatiska och tillmötesgående) om de hörs live jämfört med att de hörs via video.s. 198
4.Denna artikel inleds med en kort sammanfattning av faktorer som Högsta domstolen (HD) har rekommenderat underinstanserna att ta hänsyn till vid bedömningar av trovärdighet och tillförlitlighet, och vad psykologisk forskning visat rörande dessa faktorer. Därefter fokuserar vi på vad psykologisk forskning visat om presentationsformatets roll vid sådana bedömningar, innan vi övergår till att presentera den enkätstudie bland svenska rättspraktiker som ligger till grund för artikeln.s. 199