1.s. 194 var det fråga om en tilltalad, U, som hade undanhållit inkomster från deklaration och beskattning åren 1969–1973. Frågan för Högsta domstolen var om U:s felaktiga uppgifter i 1972 och 1973 års deklarationer skulle bedömas som skattebedrägeri eller grovt sådant brott. De undandragna skattebeloppen var i sig inte tillräckligt höga för att skattebedrägerierna skulle bedömas som grova, men tillsammans med det förhållandet att U systematiskt hade undanhållit skatt sedan år 1969 var de två skattebedrägerierna grova. Högsta domstolen uttalade att ”U:s nu ifrågavarande skattebedrägerier utgjort led i ett av honom sedan åtminstone taxeringsåret 1969 systematiskt utövat förfarande, syftande till att från beskattning undanhålla en väsentlig del av hans skattepliktiga inkomster”. Åklagarens ursprungliga påstående att alla skattebedrägerierna skulle bedömas som grova var inte uppe till prövning i Högsta domstolen, och det får sammantaget anses välavvägt att systematiken straffas hårdare först när den blivit manifest, efter de tre skattebedrägerierna av normalgraden.s. 506
2.I NJA 1984 s. 889 var det fråga om en tilltalad som vid olika tillfällen under någon månads tid genom användande av 52 fotokopior av tiokronorssedlar stulit bensin till ett värde av sammanlagt 520 kr ur en bensinautomat. Eftersom det varit fråga om systematiska tillgrepp som genomförts på ett i viss mån förslaget sätt, bedömde Högsta domstolen varje tillgrepp som stöld, oavsett att värdet av den bensin som tillgripits vid varje tillfälle hade varit förhållandevis begränsat.s. 506