NJA 2005 s. 33 följt av NJA 2006 s. 293 I–II, 2007 s. 918 och Högsta domstolens dom den 21 maj 2008 i mål B 3239-06; dessutom RH 2005:8 och 2007:38. — NJA 2005 s. 805 följt av NJA 2006 s. 467 och 2007 s. 805 I–II.
Hänvisas från p. 2 (s. 646)
1.Lagprövningen har — återigen — blivit en het fråga i svensk juridisk debatt. Under år 2007 lade Grundlagsutredningen fram en expertrapport om ”Olika former av normkontroll”, och Svensk Juristtidnings nionde häfte förra året hade rubriken ”Lagprövning och andra frågor om normkontroll”. Häftet innehåller elva artiklar av tolv författare. I artiklar av Göran Regner, Rune Lavin, Joakim Nergelius och Thomas Bull finns ytterligare nya bidrag till frågans belysning.s. 645
2.Med denna rikedom på litteratur borde allt som går att säga i ämnet vara sagt. Ändå finns det några viktiga perspektiv som har förbisetts och som bör lyftas fram. I denna artikel analyserar jag två prejudikat, båda från Högsta domstolen, båda från år 2005, och båda det första i var sin prejudikatserie. Jag kommer inte att analysera de materiella rättsliga bedömningarna i fallen utan hur Högsta domstolen har resonerat och förhållit sig till rättskällorna. Det är inte min avsikt att försöka uttolka hur Högsta domstolens ledamöter faktiskt tänkte utan att analysera hur det som framgår av domskälen bäst bör uppfattas. Genom artikeln vill jag framhäva att rättsordningen under de senaste decennierna har förändrats i grunden men att vårt sätt att uppfatta och förhålla oss till rättsordningen inte alltid har följt med. Artikeln skall bidra till besvarandet av Olle Abrahamssons fråga Handlar normprövningsdebatten om rätt saker? och visa att rättsutvecklingen har sprängt de teoretiska ramar inom vilka mycket av den svenska debatten fortfarande förs.s. 646