1.I en relativt färsk dom i ett mål mellan spelbolaget Unibet och svenska staten (dom den 13 mars 2007 i mål C-432/05, jfr NJA 2005 s. 764) har EG-domstolen slagit fast att EG-rätten inte ställer några krav på de nationella rättsordningarna att tillhandahålla s.k. abstrakt normprövning, dvs. en normprövning utan samband med en konkret tvist. Men det fordras att den nationella rättsordningen erbjuder andra vägar att få en norms förenlighet med EG-rätten prövad, t.ex. en skadeståndstalan. Finns inga sådana vägar måste abstrakt normprövning tillåtas.s. 821
2.Enligt min uppfattning borde lagstiftaren dra den slutsatsen av EGdomstolens ställningstagande att det bör undersökas om det behövs en bestämmelse i svensk rätt om abstrakt normprövning i vissa fall. I den mån det kan uppkomma situationer där det inte finns något annat sätt att få en norms överensstämmelse med EG-rätten prövad, torde en sådan bestämmelse böra införas. Annars uppfyller vi inte EGrättens krav.s. 821
3.I det sammanhanget bör man nämna möjligheten att göra normprövningen konkret genom att skapa en rätt att på förhand söka dispens från tillämpningen. Ett negativt beslut skulle kunna överklagas till domstol. Fördelen med en sådan ordning är att den som inte har ett direkt intresse av dispensen knappast lägger ner de kostnader som krävs för att få saken prövad. I viss mån finns ett sådant system på skatteområdet genom möjligheten att söka bindande förhandsbesked. 8 Normprövning enligt Europakonventionen — ett demokratiproblem? I det här sammanhanget kan det vara värt att beröra den normprövning som sker enligt Europakonventionen och de problem som onekligen är förbundna med den verksamheten. Utgör den rentav ett demokratiproblem?s. 821
4.Låt oss ta den s.k. Caroline-domen som exempel (von Hannover ./. Germany, dom 24.6.2004 i mål 59320/00). Domstolen konstaterade att prinsessan Carolines rätt till skydd för sitt privatliv innefattade en rätt att inte bli fotograferad i vissa sammanhang, bl.a. när hon besökte en restaurang med sin fästman och när hon red på en skogsstig. Domen innebär att den svenska lagstiftaren måste tillskapa ett motsvarande skydd för privatlivet om inte Sverige skall fällas för brott mot konventionen i ett motsvarande mål. Är det godtagbart att ett antal domare i Strasbourg bestämmer att vi skall ha en sådan lag, fastän de flesta i det här landet nog torde anse att det går för långt i skydd för privatlivet på bekostnad av yttrandefriheten, i detta fall friheten att fotografera en kändis i nästan vilka sammanhang som helst och publicera bilden i tidningarna?s. 822
5.Enligt min uppfattning är avvägningen mellan skyddet för privatlivet och yttrandefriheten i ett fall som det nämnda en fråga som den nationella lagstiftaren borde få ta ställning till, inte en europeisk domstol där värderingarna kring privatliv och yttrandefrihet kan variera högst avsevärt mellan olika länder och olika domare. Detta är enligt min uppfattning ett fall där det finns skäl att fråga sig om inte domarnas makt har blivit för stor. Jag har visserligen själv uttalat att den svenska lagstiftaren bör reagera på domen och införa en bestämmelse om skydd för privatlivet vid ”grova och oförsvarliga intrång i privatlivet” eller dylikt. Det bör vi göra eftersom vi är folkrättsligt bundna av konventionen. Men det hindrar inte att jag tycker domen går för långt, och att den faktiskt också visar på ett problem med Europadomstolen och dess ibland påtagligt aktiva tillämpning av konventionen. Vissa avgöranden, såsom detta, framstår onekligen som problematiska från den synpunkten att viktiga rättsregler bör bestämmas av ett lands parlament.s. 822
6.Caroline-domen är en god illustration till den omständigheten att vi genom Europakonventionen har blivit bundna att acceptera värderingar i andra kulturer som grund för våra rättsregler även om värderingarna avviker väsentligt från våra egna. Det kan vara ett problem när kulturerna skiljer sig åt så mycket som vissa stater i Europa gör när det gäller t.ex. öppenhet.s. 822
7.Erfarenheterna från Europakonventionen skulle kunna användas i den svenska normprövningsdebatten, närmast för att peka på riskerna med en rätt för domstolar att underkänna nationella lagbestämmelser som anses avvika från allmänt hållna bestämmelser om skydd för vissa rättigheter. Men riskerna är knappast översättbara till nationella svenska förhållanden. Det demokratiska underskott som uppkommer genom Europadomstolens praxis hänger till stor del samman med att domarna där kommer från länder med skilda kulturer och värderingar. Det är detta som gör att vi kan bli bundna av avgöranden som har träffats utifrån bedömningar som ibland är ganska främmande för oss. Något motsvarande kan knappast inträffa vid normprövning i Sverige, även om regeringsformens bestämmelser i stora delar är lika allmänt hållna som Europakonventionens.s. 822
8.Man kan dock inte bortse från risken att enskilda svenska domares personliga värderingar skulle komma att slå igenom betydligt mer än som nu är fallet om de svenska domstolarna försattes i en lika maktpåliggande tolkningssituation som Europadomstolen. Som tidigare har sagts (avsnitt 5) är detta ett viktigt argument mot att slopa uppenbarhetskravet i 11 kap. 14 § RF.s. 823
9.I övrigt kan man kanske hoppas att Europadomstolens domare framöver blir lite mer återhållsamma och bättre beaktar de demokratirisker som faktiskt uppkommer om domstolen blir alltför expansiv i sin rättspraxis.s. 823