1.HD fokuserar i sina domskäl framförallt på Europakonventionens skydd för yttrandefriheten (art. 10). Men varför säger HD i så fall ingenting om hur dess egen tidigare rättspraxis när det gäller hets mot folkgrupp nu står sig? Brottsbalkens förbud mot hets mot folkgrupp är ju i sig en begränsning av yttrandefriheten. Och HD har ju inte haft något problem med skyddet för yttrandefriheten enligt Europakonventionen tidigare, t.ex. när den dömde (NJA 1982 s. 128) en campingägare för hets mot folkgrupp för att denne satt upp en skylt på vilken det stod ”Zigenare får ej beträda campingen”. Att Europakonventionen vid den tidpunkten inte gällde som direkt tillämplig lag i Sverige har i sammanhanget ingen större betydelse, eftersom HD då som nu var skyldig att i sina bedömningar tolka den svenska brottsbalken konventionskonformt. Gäller inte denna rättspraxis längre? Och hur är det med praxis (NJA 1996 s. 577) som säger att det kan vara hets mot folkgrupp bara att bära ett märke på sina kläder när man vistas ute bland andra människor? Domskälen ger inget svar.s. 228
2.Eftersom HD inte får ändra sin egen rättspraxis utan att alla justitieråden, eller i vart fall nio av dem, deltar, skall man nog ändå dra slutsatsen att HD inte nu avsett att ändra sina tidigare prejudikat; domstolen dömde ju i målet med pingstpastorn på vanlig femmannaavdelning.s. 229
3.Men vad är det i så fall HD säger? Att sexuell läggning i förhållande till yttrandefriheten har ett lägre skyddsvärde än de övriga skyddsgrunder i bestämmelsen om hets mot folkgrupp som HD tidigare uttalat sig om? Det borde inte kunna vara så, eftersom bestämmelsens ordalydelse knappast ger utrymme för en sådan tolkning och förarbetena till paragrafen (prop. 2001/02:59 s. 41; bet. 2001/02:KU23 s. 35) dessutom uttryckligen säger att det inte skall vara så.s. 229