1.NJA 2001 s. 911 gällde en ansökan om att en i Belgien meddelad dom på underhållsbidrag till barn skulle förklaras verkställbar i Sverige. Fallet är refererat på en fråga som faller utanför ramen för denna framställning. Av intresse är emellertid att HD i sitt beslut påpekade att ansökan kunde prövas såväl enligt lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn som enligt Luganokonventionen. Även om Luganokonventionen i princip ger företräde åt olika specialkonventioner som konventionsstaterna har tillträtt (art. 57.1), kan den mycket väl tillämpas som alternativ till den Haagkonvention från 1958 som ligger till grund för den svenska lagen 1965:723, eftersom Haagkonventionen inte gör anspråk på exklusivitet.s. 698
2.Emellertid synes det angeläget att sökanden på ett tidigt stadium klargör vilketdera regelverket han vill åberopa till stöd för sin ansökan. Ty Luganokonventionens — liksom Brysselkonventionens och Bryssel I-förordningens — exekvaturförfarande uppvisar en rad viktiga särdrag, särskilt genom att Svea hovrätt är både första och andra instans och genom att sökandens motpart varken skall eller får höras i första instans, vilka saknar motsvarighet i annan svensk lagstiftning om exekvaturförfarande, däribland lagen 1965:723.s. 698
3.I RH 2002:18 (Svea HovR) hade hovrätten på begäran av ett bolag och med stöd av Luganokonventionen förklarat en tysk dom vara verkställbar här i landet mot BF. BF sökte ändring men återkallade sedermera sin ansökan. Bolaget yrkade ersättning av BF för sina rättegångskostnader.s. 698
4.Hovrätten, som i anledning av återkallelsen avskrev målet från vidare handläggning i sak, konstaterade i kostnadsdelen bl.a. att Luganokonventionen inte innehåller några bestämmelser som ger en part möjlighet att få ersättning av motparten för sina kostnader i exekvaturförfarandet. Då sådana frågor inte är reglerade i konventionen, får man falla tillbaka på forumlandets egna regler i ämnet. För svensk rätts del uppkom då spörsmålet om tillämpligheten av bestämmelserna i 18 kap. RB om rättegångskostnader i tvistemål.s. 699
5.På anförda skäl fann hovrätten att nämnda bestämmelser kan vara tillämpliga även i ärenden av här aktuellt slag. En grundförutsättning är dock att det i ärendet har uppkommit ett egentligt partsförhållande. Denna förutsättning var inte uppfylld, såvitt avsåg den del av bolagets kostnader som hänförde sig till exekvaturförfarandets första skede, eftersom sökandens motpart i detta skede enligt uttrycklig bestämmelse i Luganokonventionen (art. 34.I) inte skall ges tillfälle att yttra sig över ansökan. Bolaget kunde därför inte få ersättning för sina kostnader i denna del.s. 699
6.Annorlunda förhöll det sig med de kostnader som hade uppkommit i det andra skedet av förfarandet, efter det att BF sökt ändring av hovrättens beslut. Det hade då uppstått ett sådant partsförhållande att bestämmelserna i 18 kap. RB borde tillämpas. Med stöd av 18 kap. 5 § 2 st. RB förpliktade hovrätten BF att ersätta bolagets kostnader i denna del.s. 699